OmTag
OmTag. Hyllning till en vän
I dag var det nästan sommar, eller som sommaren ser ut ganska ofta. Gråväder och duggregn med andra ord. Jag tog en sväng runt Långholmen med hunden som så många gånger förr. Det börjar märkas att även Sally börjar bli till åren. Hon är ju drygt tio år nu och som de flesta gamla hundar börjar hon få mer av egna bestämda uppfattningar om takt och vägval.
Det är nog det som är det jobbigaste med hundar, avskeden kommer alltid för fort. Nu kommer säkert Sally hänga med några år till, men som sagt det börjar märkas att hon blivit äldre.
En hund är nog den bästa kamrat man kan ha, och lever man som jag ensam för övrigt blir det väldigt starka band. Därför är det alltid med ett vemod man ser hur de blir äldre och vetskapen ligger alltid där i bakhuvudet och gnager: ganska snart är hon borta och man är ensam. Jag tror ingen som inte levt med hundar kan förstå den förbehållslösa och gränslösa kärlek dessa underbara kamrater ger.
Det är också därför det är så hårt varje gång man mister någon av dem. Nu låter det som om hon skulle försvinna snart, så är det inte som sagt. Men jag vill passa på att hylla denna underbara kamrat som varit med mig i ur och skur och alltid stått och väntat med ett outtömligt tålamod i natten när husse fotograferat. Eller varit ett stöd och sällskap på alla dessa oändliga promenader oavsett vart husse styrt kosan eller vilken tid på dygnet det varit.
-affe
Hälsningar Lena
Mvh Tommy
"Människans bästa vän" är ingen överdrift. Hoppas ni får ytterligare många och goda år tillsammans!! //Peter
Mina två senaste fyrfota vänner blev 14 och 15 år och jag kunde nog inte ana hur tomt det skulle bli efter dem.
En ekande tomhet, där man länge hörde deras tassande steg och även den tystaste tystnad då det ringde på dörren och ingen hund fanns som gjorde mig uppmärksam på att det var besök på ingående.
Må så gott
/Hans-Åke
-affe
Fint skrivet Affe! =)
Hundar har också en sådan förmåga att förstå hur man mår.
Hoppas ni får ha många år kvar tillsammans!
mvh/marie