OmTag

OmTag. Basar och baslir

Som jag skrivit om tidigare har musiken alltid varit ett stort intresse. Jag spelade i band från tidigt 70-tal till sent 80-tal. Nu var jag väl aldrig någon musiker av rang, men roligt har jag alltid tyckt att det är. Mitt val av instrument blev elbas, det var mer tillfälligheter som avgjorde, passionen för instrumentet växte fram mer successivt.

I början av 70-talet fanns en hel del bas hjältar i de band vi lyssnade på, som John Wetton som spelade med King Crimson, Greg Lake som spelade tidigare i samma band, men senare utgjorde en tredjedel av Emerson, Lake & Palmer eller Chris Squire i Yes för att nämna några få. På senare år har det dykt upp en hel del nya fantomer med den gemensamma nämnaren att de alla är tekniska virtuoser och att de flesta av dem lirar med så kallad slap teknik. Genomgående för dagens musiker tycker jag är att de drivit den tekniska färdigheten till höjder de flesta av oss knappast skulle tro var möjlig ”på vår tid”.

Men ibland kan jag tycka att det tekniska blir ett självändamål, musik handlar trots allt inte om att kunna spela skalor så snabbt som möjligt. Och man tenderar att spela det man övar, för att citera den fine gitarristen Robben Ford. Övar man skalor så snabbt som möjligt blir det lätt att man tar med sig detta in i spelandet. Jag funderar på om detta kan bero på att ganska många sitter hemma framför datorn på sin kammare och övar idag? På min tid spelade vi alltid i band i någon källare, övningen utgjordes till stor del av att man spelade tillsammans med andra.

Nu skall jag inte racka ned på dagens musiker, det finns säkert bättre och flera än någonsin och kanske finns det också fler garageband även fast jag inte har koll på dem nu för tiden. Men när det kommer till baslir som jag gillar handlar det för det mesta om att det skall vara ett fint samspel med trummisen och att bas och trummor skall bära fram musiken. Bra baslir är ofta när ”det inte hörs” alltså när gemene man tycker att musiken svänger och låter bra.

En bra basist gör bandet bättre utan att nödvändigtvis behöva synas så mycket själv, lyssna på en sådan som James Jamerson eller John Paul Jones i Led Zeppelin och hur avgörande deras lir är för hur banden låter. Själv sitter jag och plinkar lite för mig själv då och då, och är nöjd med detta numera. Men jag tycker att elbasar är bland de snyggaste instrument som finns och väl pryder sin plats på väggen här hemma.

2013-05-02 07:04   N Thomas Meldert

Det är bara kontrabasen som fattas, Alf =) Bandlöst är ännu roligare...

Svar från alf109 2013-05-02 07:09

Jo, jag har kikat på en elkontra faktiskt, men basen till höger är en bandlös MusicMan StingRay.
-affe

N Thomas Meldert 2013-05-02 09:39

Bandlös? Bräda med intarsiainlägg då, eller? Snyggt men fusk =)

Svar från alf109 2013-05-02 11:05

Det gick inte att få tag i någon utan inlägg, tror att det finns på de flesta bandlösa elbasar faktiskt. Till och med Pastorius hade ju bandspåren kvar, men han kanske var en fuskare? ;)

Sedan tycker jag att man skall skilja på elbas och kontrabas det är två ganska olika instrument. Elbasen är ju en basgitarr medan kontrabasen är en basfiol.

2013-05-02 08:38   Hans Wahlgren

Svårt att inte nämna Marcus Miller om vi ska prata basister.
http://www.youtube.com/watch?v=sIqfDHP0D5s
F.ö. Robben Ford är helt lysande. Fast inte som basist.
/Hans

Heritage 73 2013-05-02 09:38

För att inte tala om Jaco Pastorius som förde basspelet till helt nya dimensioner. Ungefär som Jimi Hendrix gjorde för elgitarren, eller John Coltrane för saxen.

Hans Wahlgren 2013-05-02 10:07

Stämmer. Jaco P och Weather Report var något alldeles unikt. Väldigt trist att hans "personliga problem" ändade både hans karriär och liv i förtid.

Svar från alf109 2013-05-02 10:59

Jo det finns en hel del bra basister, och skall vi även räkna upp jazzbasister så finns ju givetvis nämnda Pastorius och Miller men även Jeff Berlin, John Patitucci m. fl. liksom studiobasister som Nathan East osv. för att inte nämna alla kontrabasister med Niels-Henning Ørsted Pedersen i spetsen följd av sådana som Dave Holland och Ron Carter till exempel. Och tittar vi på dagens stjärnskott så måste man nämna Victor Wooten, Steve Baily, Richard Bona och Janek Gwisdala. Och sedan har vi giganter som Alain Caron, Michael Manring m.fl. som är svårare att placera i något speciellt fack. Som sagt listan kan göras hur lång som helst, jag valde bara några få som jag lyssnade mycket på i min ungdom.

Den fine gitarristen Robben Ford skriver jag faktiskt, eftersom jag tycker om både honom och citatet.

Nu var det väl inte direkt Pastorius personliga problem i sig som ändade hans liv, han blev ju ihjälslagen i en krogkö av en dörrvakt, även om han som sagt hade en hel del personliga problem bland annat med droger.

2013-05-02 12:39   Krille-K

Jag kan inte mycket om basister och basar, eller rättare sagt ingenting men dina basar ser väldigt häftiga ut där de hänger.
/Krister

Svar från alf109 2013-05-03 17:49

Tack ska du ha Krister.
-affe