OmTag
OmTag. Platser med stämning.
Det finns en del platser där man känner av en speciell stämning, det känns nästan som om de är besjälade på något sätt. Givetvis varierar dessa platser från person till person, men för mig finns ett par sådana platser på Långholmen.
Något som är svårt däremot är att försöka förmedla denna känsla i bild, kanske är det något som ligger utanför det rent visuella? Nu är jag ingen new agare och menar inte att det bokstavligen svävar någon ande över dessa ställen, mer än på andra platser i så fall. Men det är lite lustigt detta att jag förgäves gång på gång på gång fotograferar dessa ställen trots att jag vid det här laget borde veta att känslan jag är ute efter inte låter sig fästas på bild, åtminstone inte när jag håller i kameran.
Men jag tror att det är detta som skiljer fotografi där man skildrar händelser från den där man försöker skildra miljöer. Det är två i grunden ganska olika saker. Om man skildrar händelser så handlar det, av självklara skäl, om att berätta om något som händer, sedan må det vara vardagshändelser eller andra skenden. I fallet med att fotografera miljöer handlar det om att försöka göra bild av något där inget tycks hända.
Personligen gillar jag bägge typerna av fotografi, men försöker undvika att jämföra dem med varandra. Hur som helst, att försöka göra bild av alldagliga miljöer är en utmaning, jag är definitivt ingen mästare på detta men jag gillar utmaningen.
Det här är saker som inte går att fotografera i förmedlande bemärkelse. Däremot kan man naturligtvis ha bilder som återväcker den egna varseblivningen.
-affe
/ Bengt
-affe
//Johan
-affe