OmTag

OmTag. En bra bok och vikten av att ta lätt på kritik

Jag har precis läst en fantastisk bok, Århundradets sommar 1913 av Florian Illies. Författaren har genom ett sinnrikt kollage av brev, artiklar och andra källor pusslat ihop hur 1913 utspelade sig i det kulturella och intellektuella Europa. Jag kommer inte försöka mig på någon recension utan tipsar i stället om att läsa boken, speciellt om man vill ha en inblick i hur genier och kulturpersonligheter som Freud, Kafka, Mann, Picaso, Kokoschka, Alma Mahler med många flera levde och tänkte för 100 år sedan. Det mesta känns ganska aktuellt även idag tycker jag.

Annars har det varit ett par loja dagar i sommarvärmen och så mycket fotograferande eller bildtittande har jag inte ägnat mig åt. Läste lite av The never ending storie om gatufoto som tydligen tagit fart igen. Som vanligt handlar väl diskussionen om vad som är gatufoto och vad som inte är det enligt gatufotopoolens definition.

När man varit med några år har man ju sett den diskussionen några gånger, den brukar ju poppa upp med jämna mellanrum. Och det är nog inte heller så konstigt eftersom det hela tiden ansluter nya medlemmar i poolen som givetvis sitter med samma frågetecken som vi alla haft tidigare. Inte så mycket att hetsa upp sig över kan jag tycka, antingen är man själv intresserad och deltar i diskussionerna eller om man känner sig färdig med dem är det ju bara att avstå?

En tanke bara och det är att om man nu satt upp regler för vilka kriterier som gäller för bilder som skall läggas i poolen så är det nog viktigt att dessa gäller, inte bara ibland utan alltid. Att det sedan blir en massa bilder som traditionellt betraktats som gatufoto som på det sättet blir hemlösa på fotosidan löser man till exempel med att starta egna pooler för dessa bilder. Jag tror nämligen att förvirringen kan bli ganska stor om man släpper igenom vissa bilder men inte andra. Nog om detta från mig.

För egen del har jag under en ganska lång tid begränsat mitt bildvisande i stort sett till mitt bloggande. För mig funkar detta bättre då jag antingen kan sätta bilderna i en kontext, eller helt enkelt som här använda dem som utfyllnad för att bryta upp texten. Sedan är det uppenbarligen så att alla inlägg och bilder inte alltid faller i god jord hos alla, men så skall det nog också vara. Hur skulle det se ut om alla gillade allt alltid?

Men jag tror att det bästa man kan göra är att försöka föregå med gott exempel och visa upp sina egna fantastiska alster i stället för att såga andras? Nu har jag inga problem med att inte alla gillar alla mina bilder, men jag har kommit så pass långt i mitt eget fotograferande att jag själv ser om jag gillar mina bilder eller inte.

Och jag tror att de flesta faktiskt tycker om de bilder de själva publicerar och då tycker jag att det skulle vara en smula övermaga för mig att gå in och såga bara för att just jag inte kan eller vill ta dem till mig. Synonymt för de flesta som ägnar sig åt sådant är att de ofta inte själva presterat något som får någon att slå frivolter av hänförelse direkt.

Det kan ju finnas andra orsaker till ett sådant beteende givetvis som att personer mår dåligt av någon anledning och tar ut sin frustration på det som råkar komma i vägen, som någon annans bilder på fotosidan eller någons blogg till exempel. Hur som helst, man gör så gott man kan och tar de bilder man själv känner för. Den egna tillfredsställelsen är det som betyder något, andras tyckande skall man nog ta med en nypa salt oavsett om det är översvallande positivt eller negativt.

Jag läste i boken jag lovprisat ovan att Swanns värld blev refuserad av flera förlag innan författaren gav ut den med egna pengar, resten är historia. Swanns värld är alltså den första delen av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt som är en av 1900-talets viktigaste romanbyggen. Så även de med betydligt större insikter än tyckarna här på fotosidan kan ha fel, och har det också ganska ofta.

Skivbolaget Decca refuserade The beatles, Bonniers Refuserade Astrid Lindgrens manus till Pippi Långstrump, Nationalmuseum refuserade Carl Larssons Midvinterblot och Bonniers igen refuserade August Strindbergs Fröken Julie. Så gör er själva tjänsten att inte lyssna så mycket på vad tyckarna tycker, och framför allt låt er inte nedslås. Det kan till och med vara ett tecken på originalitet och kvalitet att man blir dissad av de som tror sig förstå, men ofta inte begriper just någonting.

2013-08-05 01:29   Wolfgang

Du brukar ha bra bilder och dessa är också bra, men just nu på sommaren litet svårt för mig att ta in :-)
Richard Wagner har sagt någon gång att det hittills inte gjorts en staty av en kritiker, och hans opera "Mästarsångarna i Nürnberg" som handlar om handverkarskråets sångtävling, är en svidande kritik mot en ökänd musikkritiker i Wien som framställs av den tragisk-lustiga rollfiguren Beckmesser som håller noga koll att sångarna följer musikreglerna som finns på en lista.
Hjälten i operan följer naturligtvis inte dessa regler och blir underkänd, men publiken röstar honom som segrare. En melodifestival på 1600-talet :-)
Förresten, om Du kolla Gustaf Klimts berömda målning "Der Kuss", så kan Du se Alma Mahler som har stått modell (innan hon gifte sig med Gustav Mahler). Senare var hon gift med arkitekten Walter Gropius.
Hälsningar
Wolfgang

Svar från alf109 2013-08-05 02:05

Personligen har inte de rådande årstiderna så mycket att göra med vilka bilder jag gillar att titta på. :)
Alma Mahler verkar varit föremål för mångas mer eller mindre olyckliga kärlek när det begav sig, bland andra var ju Kokoschka fullständigt besatt av henne och målade ju en mängd bilder av henne. Där Die Windsbraut kanske är den mest kända och definitivt ett mästerverk. Historien om målningen som berättas i boken är intressant, Alma Mahler sa att hon skulle gifta sig med honom när han skapat ett mästerverk. Han började då måla en duk med samma mått som sängen de brukade dela och det tog honom lång tid att färdigställa verket. Alma erkände att det var ett mästerverk, men gifte sig inte med honom, han var tydligen sjukligt svartsjuk och förmodligen milt sagt knepig att ha att göra med på det känslomässiga planet.
-affe

2013-08-05 02:02   froderberg

Jag gillar din tanke om att visa upp egna bilder för att ge inspiration. Det är helt riktigt att man måste ta kritiken med en nypa salt. Det är inte säkert att förslag på förbättringar verkligen skulle innebära förbättringar. Den som skriver har sina preferenser och har kommit si eller så långt i sin utveckling. Det finns även grundlöst positiv kritik. Det blir också förvirrande.

Jag tror som du att det är bra att försöka följa sin egen inre röst och inte ta kritik som sanningar. Man kan lätt lockas att ta de bilder som man vet ger beröm på Fotosidan, Flickr eller fotoklubben.

Men, jag tror att man kan ge kritik som har ett värde. Att få höra hur andra reagerar på ens bild, att få höra vad de tänker om bilden och hur de associerar kring den kan lära en mycket. Och eftersom det är subjektiv input så uppstår inte problemet med att någon försöker ge den objektiva sanningen. Man lär sig hur bilder fungerar. Det gäller bara att inte börja värdera bilden utifrån hur många andra som gillar den. Värdet kan man bara sätta själv.

Svar från alf109 2013-08-05 02:17

Visst är det nyttigt att ta del av andra åsikter, och då kanske främst vilka eventuella känslor och associationer bilden väcker. Men i slutändan måste man ändå själv stå för sina egna bilder tror jag, oavsett vad andra har för synpunkter. Men det jag ville ha fram var egentligen att man inte skall låta sig nedslås av negativa kommentarer, liksom att man även skall ta de positiva med lite distans. Sanningen är ju enkel att ganska många kommentarer delas ut dels för att folk vill få någon bekräftelse tillbaka, alltså en form av byteshandel och dels tenderar vi att kommentera vänner, kanske ofta av samma anledning.

När det gäller de negativa kommentarerna tycker jag att det är ganska viktigt att man försöker tala om varför man känner som man gör inför bilden, och inte hur man tycker att den borde göras i stället och inte heller att man fastnar i rena teknikaliteten så mycket som man ofta gör. Sedan finns totalt meningslösa kommentarer där man bara säger sig tycka att bilden är skräp, usel, dålig osv, sådana kommentarer tjänar nog inget annat syfte än att försöka såra den man kommenterar.

2013-08-05 08:32   präntare

Dina vinterbilder, är bildpoesi.
Må gott

Svar från alf109 2013-08-05 13:43

Tack ska du ha Hans-Åke. :)
-affe

2013-08-05 16:40   Jon Anders Klockar

Tack för ett bra boktips Alf!
Hälsningar
Jon Anders

Svar från alf109 2013-08-05 22:24

Riktigt bra bok som sagt.
-affe

2013-08-05 22:35   Hans Wahlgren

Bra bloggämne för reflektioner! Intressant det här med kritik, hur den funkar och hur den påverkar. Jag håller med Dig om att det torde finnas olika bevekelsegrunder hos folk att göra som dom gör. Alla ställningstaganden finns representerade, men man får inte låta sig nedslås för mycket. Jag undrar om inte den förädiska "gilla" -knappen utvecklats till någon form av "kompis"- eller "vi kliar varandra på ryggen" -knapp. Jag har under lång tid noterat hur många som tittar på mina inlägg och hur få som trycker på "gilla". Det kan ju bero på att det helt enkelt inte är något bra. Eller att folk tycker jag är en riktig fähund. Eller varför inte båda. Och vad gör man då? Ändrar på allt? Gör bilder som är tillrättalagda, moderiktiga och insmickrande? Går en charmkurs? Tror inget av det där funkar. Är man en gråhårig kolerisk gubbe på snart 60, då är nog de flesta förutsättningarna för större förändringar förlorade. Så jag tror man får leva enligt Dina slutsatser och visa upp sina egna "fantastiska" alster utan att ha några större synpunkter på andras. Absolut inga elaka i alla fall. Jag gillar ju mina egna bilder, så jag har i alla fall en beundrare. Analogt som Woody Allen sa i en film "Man ska inte förakta onani, det är i alla fall sex med någon man älskar.." Det stämmer väl inte alltid, men de allra flesta tycker nog om sig själva, i alla fall för det mesta .... /Hans

Svar från alf109 2013-08-06 01:43

Man kan nog bara köra sitt eget race oavsett ryggdunkningar eller inte. :)
-affe