OmTag

Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. En fika på hörnet

Just hemkommen från kvällens fika på ”hörnet”. I dag var vi sju, som samurajerna, som fikade och käkade. Kul dessa träffar och tiden funkar bättre för mig, och för alla som jobbar. En annan sak som är kul är att alla snackar med alla och inte bara om foto och fotoprylar.

Den här gången blev det lite snack om detta med att synas på nätet och hur det jagar fram en publiceringstakt som inte alltid står i relation till den kvalitetsnivå man kanske helst skulle vilja hålla i sina inlägg eller på de bilder man visar upp.

Jag har ju tjatat en del om detta tidigare, om hur och om man verkligen når ut med sina saker på nätet. Hur mycket säger egentligen antalet inklick i bloggen eller kommentarer om hur man lyckas nå ut? Jag snackade med Micke Berg lite om samma sak idag, just detta att ha en massa läsare men väldigt få som kommenterar, och även detta att många när de väl kommenterar egentligen inte kommenterar vad de tycker eller anser om olika frågor.

Jag tycker att det skulle vara kul om det blev lite fart på diskussionerna runt fotografi, och då inte pryldiskussionerna, de finns så det räcker och blir över tycker jag. Ett seriöst samtal om vad man gillar och varför liksom även motsatsen och även hur olika former av fotografi speglar den övriga verkligheten vi lever i. Kort sagt, vilka bilder är viktiga för oss och varför och även frågor som rör etik och moral när det gäller fotografi skulle vara intressant att ventilera.

Tyvärr lämpar sig inte nätet så bra för detta alla gånger, det blir ofta någon form av skyttegravskrig i stället där man inte alltid blir så balanserad och nyanserad i sina replikskiften. Men nu är ju ändå nätet den plattform som vi har för den typen av diskussioner och med mer träning och erfarenhet av dialoger som går lite djupare än att man gillar eller inte eller ger tummar tror jag skulle kunna bli givande.

Inlagt 2013-10-16 22:38 | Läst 1779 ggr. | Permalink

2013-10-16 23:15 Nils Bergqvist

Det är rätt svårt med bilddiskussion på bloggen. Det blir inte speciellt djuplodande. Bilderna här är ju heller inte direkt djuplodande, även om det finns undantag. Bloggandet och bloggläsandet är rätt överskattat tror jag. Det blir som att konsumera halvtaskig micro-mat, för det mesta. De flesta ser det nog som en slentrianmässig vardagsrutin bland andra och kvalitén blir kanske därefter? Internet över huvud taget är som jag själv upplever det, inget speciellt bra medium för att konsumera bilder på ett mera analyserande och eftertänksamt sätt. Det finns för mycket på samma ställe och man hattar hit och dit lite för mycket. En utställning i lugn och ro är bättre och ger mera tid till eftertanke för varje bild. Dessutom ger bilderna en helt annan upplevelse som print/kopia. Bloggandet för mig är mera som reklam/information om att "jag finns" (kanske blir du nyfiken på vad jag pysslar med).

Svar från alf109 2013-10-17 21:04

Jo det är svårt att fördjupa över nätet, oavsett om det gäller text eller bild. Men icke desto mindre tycker jag att det kan vara värt att försöka. Nu kanske det också är så att en stor del av de som tittar och finns på nätet inte söker så mycket djupare diskussioner just på nätet. När det gäller fotografi så diskuteras det ju nästan inte alls idag tycker jag. Förr fördes ju livliga diskussioner bland annat i tidningarna Foto och Aktuell Fotografi, men detta är något som mer eller mindre försvunnit.
-affe

2013-10-16 23:40 canic

Tycker du är inne på en intressant väg (=jag tycker likadant :-)) med: "Jag tycker att det skulle vara kul om det blev lite fart på diskussionerna runt fotografi, och då inte pryldiskussionerna".

Det är mycket tekniksnack, och det är också intressant, men att träffas och prata om fotografi, och då inte bara från förr i tiden, behövs för att uppnå balans.

Svar från alf109 2013-10-17 21:07

Jo det skulle vara kul om det snackades mer bild på nätet, men det är ju svårare på många sätt. Just att det är svårt att nyansera sitt tyckande när man inte sitter öga mot öga bidrar säkert till en viss rädsla för att uttrycka sina åsikter. Man kan ju lätt ge intrycket av att man plattar till någon utan att man menar det då nyanserna inte går fram på samma sätt som vid ett personligt möte.
-affe

2013-10-17 08:17 N Thomas Meldert

De bästa samtalen är de där alla är öppna lyssnare till andras tankar och t o m är beredda att ändra uppfattning under samtalets gång.Jag skulle kalla det det kreativa samtalet eftersom det "lyfter" alla medverkande. Debatter och diskussioner blir gärna poliriserade, ett skyttegravskrig mellan åsikter. Förstörande istället för skapande.

Svar från alf109 2013-10-17 21:09

Jag tror att den största svårigheten med nätet är just detta att lyssna, och att inte gräva ned sig i sina positioner. De fina nyanserna går lätt förlorade över nätet.
-affe

2013-10-17 09:28 syntax

Som du förhoppningsvis har märkt Affe, så har jag de gånger jag kommenterar försökt säga något med substans. Det ligger i sakens natur, då det följaktligen inte är slätstruket och trivialt, att det inte uppskattas på alla håll.

Svar från alf109 2013-10-17 21:10

Nej det kan vara svårt att undvika att trampa någon på tårna.
-affe

2013-10-17 10:20 Annelie Worgard

Tiden är bra, speciellt när man arbetar men ni träffas ju så ocentralt :)

Tror som du att nätsamtal behöver vi träna på och det i sig är ju ett frö för flera samtal.
Jag gillar också ordet sam-tal före diskussion då jag förknippar ordet samtal med att man
inte bara förfäktar de tankar som kommer utfarande från sitt eget huvud utan att man
lyssnar och verkligen tar in vad alla försöker säga.Äsch Thomas har sagt det mycket bättre här ovanför :)

Här är lite av mina tankar om nätet som samtalsform:
Jag tror det är svårt att överföra all dynamik som finns i en träff i fysisk form till rader som rullar på en skärm.
Men kanske inte omöjligt... Man måste nog komma över den där "känslan" av att något slutar när blogginlägget tippar över kanten och hamnar på sidorna bakom den första.

På mitt jobb använder vi chattrum de är mer dynamiska och lite mer lika det fysiska livet.
En erfarenhet jag har från mitt konstiga jobb är att jag för det allra mesta kommunicerar via chatt,email och ibland telefonsamtal. Jag träffar nästan inga människor på "riktigt" numer. Jag har svidande egna erfarenheter av hur lätt det är att missförstå varandra när man bara ser det skrivna ordet och hur ett telefonsamtal då kan bryta onödiga ställningskrig.

En annan sak, irl var ni sju stycken, det är ett begränsat antal samt att ni alla var med på samma samtal. Här på bloggen är vi kanske sjuttiosju stycken som delar på utrymmet(skärmen) och inte alla är inspelade på ett och samma samtal.
En tredje sak....bara dessa få rader som under ett samtal hade tagit mig kanske sekunder att säga, tar här mycket längre tid, då jag ser hur jag tänker, tänker om, formulerar mig annorlunda etc etc.
Också det något som skiljer ett fysiskt samtal från det skrivna.

Varför blir jag så långrandig då?
För att du tar upp en spännande fråga. Hur för vi längre samtal och fortfarande sammanhängande samtal på ett medium som en bloggsida är?
Det som är spännande med att försöka är att här kan jag träffa och samtala med människor jag aldrig skulle träffat annars. Som tar helt andra typer av bilder än vad jag gör och kommer att göra men där vi ändå verkar ha saker gemensamt, ett stort intresse för bilder och skapande av bilder.
En möjlighet till blandning som om man hittar formen skulle kunna vara väldigt berikande.
Med ordet form inbegriper jag härmed de gånger då meningsskiljaktligheter kommer upp till ytan, hur gör vi alla
så att de också blir både respekterade och hörda utan att gå in i sitt egna skyttegravskrig ;)

Jag avslutar med detta:
Tack för att du så ihärdigt försöker!

Svar från alf109 2013-10-17 21:23

Det är svårt detta och jag tror också att många undviker att föra fram sina åsikter just för risken att bli missförstådda och trampa någon på tårna. Sedan tenderar vi ofta att ta sådant som skrivs väl bokstavligt många gånger tror jag. Och just därför blir det svårt att tala om sådant vi inte gillar till exempel, risken att uppfattas som nedvärderande och en besserwisser blir ganska stor. Men jag tror också att många är ganska rigida i förhållande till det skrivna ordet i jämförelse med ett samtal, har man skrivit något är det ofta svårare att krypa till korset och ändra sig.

Men jag tycker att det skulle vara kul om man försökte prata mer om bilden och bildens betydelse i sin kontext än vad man gör idag. Snackar man om bilder blir det ofta en massa "tekniskt mumbojumbo" som komposition, färger kontrast och svärta och mer sällan om vad bilden egentligen säger om det avbildade och vad fotografen förmedlar med den.
-affe

2013-10-17 13:43 Tomasz

Vad gäller diskussionen om fotografi så har jag bildat en ståndpunkt: Modefoto är urtråkigt att se!
Tyvärr envisas fotografiska att nästan kontinuerligt visa modefoto på sina väggar. Fast nu har jag inte kollat hos dem på ett tag så jag kan ha fel. Den bästa fotoutställningen just nu hittar man i Marabouparken: Malick Sidibé.

Formerna för diskussion kan också diskuteras. Bäst är väl kanske att ses öga mot öga, men internet och bloggar är i alla fall bättre än att sitta hemma i mörkret och käfta med sig själv.

Ha det gott! /Thomas

Svar från alf109 2013-10-17 21:27

Jag är väl inte heller någon stor beundrare av modefoto, men historiskt har de ändå många gånger gått före med sina bildstilar. Många duktiga fotografer har ju också pysslat med det vid sidan av sådant jag gillar bättre. :)

fotografiska är ju ett helt kommersiellt galleri och anpassar givetvis utbudet efter detta kriterium, att de i samma veva i sin marknadsföring dödade diskussionen om behovet av ett fotografiskt museum är väl det största smolket i bägaren.
-affe

2013-10-17 17:23 ztenlund

Det är inte helt enkelt att diskutera fotografi som det är, ungefär som att musik också kan vara relativt svårt att diskutera. När det hela ska tas skriftligt, och dessutom ofta med fördröjning mellan svaren, så blir det ännu knepigare. En hel del av kommunikationen som finns muntligt faller bort, det blir inte ett bollande där kommunikationen flödar dynamiskt/"ad hoc". Istället blir det två eller flera som sitter och gör var sin utläggning, som sedan på något sätt ska jämkas ihop om det ska bli någon slags sammanfattning av vad som framkommit. När varje person redan tänkt ut sin "sanning" och (i bästa fall) slipat på sitt inlägg, så blir det svårare att erkänna att det var fel, dåligt, inte bra, på något annat sätt eller dylikt. Istället för att smidigt anpassa sig, så blir man ju tvungen att faktiskt skriva att det var inte alls si eller så; vilket något som hos många sitter synnerligen långt inne. Lägg uppepå detta att det gärna uppstår missförstånd, på grund av den bortfallna informationen, som kan göra skyttegraven ännu djupare. Det är inte helt lätt och kräver en del ödmjukhet från de som diskuterar.

Ett mål, eller måtto om man så vill, för forumet där jag är admin har varit att det ska råda fikastämning. En inte helt dålig beskrivning av vad som bör eftersträvas, även om det inte alltid är lätt, särskilt när personer som aldrig har träffat varandra i verkligheten börjar "käfta".

Svar från alf109 2013-10-17 21:32

Visst är det svårt att föra ett samtal i dialogform över nätet, speciellt när det är så löst hållet som det gärna blir. Men jag tror att det skulle kunna funka bättre än vad det ofta gör, men det gäller nog att hitta formerna för det. Kanske skulle det funka bättre om man begränsade diskussionerna så att man hanterade något enstaka ämne åt gången? Jag vet inte, många är nog också tämligen ointresserade av djupare diskussioner runt fotografi: Man ser bilder och gillar dem mer eller mindre och så är det bra med det.
-affe

OmTag

OmTag. En fika på hörnet

Tidigare blogginlägg

Kategorier