OmTag

OmTag. God konst eller inte, det är frågan

Jag läste en intressant diskussion om fotokonsten och priset på densamma på Tommy Anderssons blogg. Han hade länkat till en lista med de för närvarande 10 dyraste fotografierna i världen. För egen del tycker jag att det är fantasisummor, men det är ju marknaden som sätter priserna och är man beredd att betala dessa summor så är man, om detta kan man tycka vad man vill. Man skall nog också ha i huvudet att priser på konst handlar om förväntningar om värdestegring i hög utsträckning, dessa priser säger egentligen väldigt lite om verken i sig.

Sedan kom diskussionen i kommentarerna till stora stycken att handla om Gurskys omtalade bild Rhein II och huruvida detta är ett fotografiskt mästerverk eller inte. Kort uttryckt föreställer bilden, uppdelad i olika fält nedifrån och upp: gräsmatta, cykelbana, gräsmatta, kanal, gräsmatta, grå himmel.

Eftersom tyckandet är subjektivt kan man givetvis tycka att detta är bland det bästa man sett eller ren skit. För egen del nöjer jag mig med att säga att det är en typ av bild som inte intresserar mig. Men en sak som alltid slår mig när det blir debatter om liknande företeelser inom konstvärlden är hur mycket namnet på konstnären tycks betyda för kritiken? En liknande bild från en okänd fotograf skulle knappast rönt någon större uppmärksamhet.

Man har gjort en del experiment i den vägen där erkända fotografer till exempel sökt in på olika konstskolor med icke kända bilder under fingerade namn och inte antagits. Min misstanke är att konsten, som ju egentligen finns till stor del för att vi skall tänka fritt och kritiskt, i stället ofta skapar dess motsats. Det verkar finnas en hel del som till synes bygger sitt tyckande på vad som anses vara rätt att tycka bland en kulturelit som man själv ser upp till eller vill tillhöra, en elit som dessutom verkar ha uppstått på ungefär samma sätt.

Priserna är givetvis något annat, där är det marknadens mekanismer som styr. Men när vi kommer till vad vi faktiskt tycker och varför skulle det vara bra för de flesta, tror jag, att försöka bedöma bilderna efter eget huvud. Antingen gillar vi dem eller inte i sin egen rätt, svårare är det faktiskt inte.

EDIT: Ett bra filmtips om utvecklingen i och med kommersialiseringen av konst som Kai Thomas Engström lämnade i en kommentar till Tommy Anderssons inlägg som jag länkade ovan.

2014-01-12 21:35   tomazon

Du avslutar ditt inlägg på ett magnifikt sätt: "Antingen gillar vi dem eller inte i sin egen rätt, svårare är det faktiskt inte."

Just precis så tycker jag också och jag hade inte kunnat säga det bättre själv :-)

Gokväll!

2014-01-12 21:54   Benganbus

Vi kanske skulle ha en pool här på Fotosidan för "okända fotografer"!? :)
Inget namn på fotografen, och bara nya bilder! :)
/B

Dubbelolle 2014-01-12 22:03

Alla kunde gå under kodnamnet "Roffe". LO
Ps, rätt bra ide faktiskt!

2014-01-12 22:03   Dubbelolle

Ett väldigt bra inlägg, jag respekterar Gursky som fotograf, men har svårt för hans bilder, även om jag är förtjust i konstfotografi och rätt vidöppen för olika sorts bilder Men om man gillar Gursky för att det är "fint" o "inne! att tillhöra nån sorts kulturelit, då blir jag skeptisk. Jag tror nämligen att många säger sig gilla viss konst o vissa bilder av den anledningen. Christer Strömholm sökte ju till Högskolan i Göteborg utan att komma in tex, det bevisar ju inget i sig. Men den här fixeringen vid namn o kändisar går ju igen även inom musiken.
Om man först ska behöva se en film, och sen läsa en bok om Gursky för att ev. gilla honom, då blir jag skeptisk. Om man däremot spontant blir intresserad o gillar vad man ser, då läser man ju gärna en bok o ser en film. Hälsn, LO

2014-01-12 23:29   syntax

Marknaden sätter priset - jovisst, men vad är marknaden? Det är summan av en massa människors föreställningar, insikter, och förväntningar.
När nu en massa människors föreställningar, insikter, och förväntningar leder till en fullständigt befängd prissättning av vissa fotografier, eller viss konst - kan jag inte dra någon annan slutsats än att världen vill bedragas. Det är alltså väl motiverat att diskutera prisbilden i sådana sammanhang.
Själv rekommenderar jag skadeglatt läsning av H.C.Andersens "Kejsarens nya kläder" ("... Men mamma!! Kejsaren är ju naken!").

Dubbelolle 2014-01-12 23:36

Världen vill bedragas - så sant, alldeles för många människor har slutat tänka självständigt, det är därför framtiden ser så oviss ut, på alla plan. LO

2014-01-13 00:54   mats lindfors

Jag tycker att det är positivt att fotografi börjar att värderas högt och att det förhoppningsvis spiller över på de andra mer okända fotograferna så småningom och att det bidrar till att öka intresset för fotografi.

Ett par bilder på topplistan gillar jag skarpt, Cindy Schermans bägge verk. Jag anser att hon är en av världens bästa fotografer. Men Gursky är för intellektuellt kall för mig. Vissa av hans bilder kan jag dock gilla.

Visst är det så att det är ett litet gäng med makt som bestämmer vilka som tillhör eliten. Så har det tyvärr varit i alla tider. Ibland kan jag reta mig till tusen på att "fel" personer får för mycket uppmärksamhet. Men så är det nog inom alla konstarter. Sedan är det där med den personliga smaken. Den är som bekant olika.

//Mats
http://matslindfors.blogspot.se/

2014-01-13 08:54   Johan Pihl

Jag gillar många av Gurskys bilder. Visste dock inte att de var såna dyrgripar. Trodde han var en mer akademisk fotograf. Det där med att erkända fotografer sökt fotoskolor, utan att ha kommit in, är egentligen ganska ointressant. T ex fallet med Strömholm och Fotohögskolan. De flesta högre konstutbildningar söker förvisso elever med talang, men ett krav är också att de ska vara formbara.

2014-01-13 12:08   Annelie Worgard

Jag är också av den uppfattningen att namnet förmodligen betyder mycket för många konstverk.
Är inte ett dugg förvånad att namnkunniga konstnärer när de uppträder anonymt inte alls blir lika hyllade som när de uppträder under sitt namn.
Kanske är det inte heller helt fel att namnet betyder något, ibland blir konst intressant just för man får en glimt av en annan människas inre.Vore snarare konstigt om människan bakom sin konst inte skulle betyda något.

Andras godkännande betyder mycket, dvs om någon/något är väldigt hyllat är chansen större att än fler stannar upp och betraktar. Att betrakta någonting en längre stund göra att man kanske ger verket en riktig chans
så det behöver inte alltid vara av ondo. Man kan lära sig att tycka om saker när man fått en förståelse för dem.

Själv kan jag bli väldigt trött på detta ständiga springande i värdetrappan, denna ständiga koppling till en värdering som i slutändan verkar kunna transformeras till pengar.För att sen inse att jag är en del av just detta.....


Filmen som du och Thomas E länkar till är ett väldigt bra exempel på hur fattigt vi ibland bedömer saker.
Vill man se det upprepas IRL och just nu kan man kolla in Bukowskis auktioner som då och då visats i TV.
Det är alltid när pengarna höjs som andhämtningen blir tyngre hos de medverkande.
Intressant också att bilden av cowoyen till häst är ett fotografi av ett fotografi, men det var fotografen som fotograferade fotografiet som fick hyllningarna......det lärde jag mig av att se Bukowskis på TV.
Nu kan man säga mycket om detta och det finns andra vinklar som kan vara sanna också.

Men jag tror att väldigt få av oss är sant självständiga i vår syn på det vi bedömer, detta inkluderar då förstås mig själv.

Till slut:
För oss här på FS tycker jag BengtB's förslag var lockande.
En pool där både fotograf och kommentator är anonym , alla kan de första tre dagarna hetta Roffe och Stina .

2014-01-13 12:35   Joakim K E Johansson

Sån't här uppstår för att vi människor i regel värderar relationer högre än konst (och mycket annat). Finns exempel både i stort och i smått, även på fotosidan.

2014-01-13 12:44   gatosi

En rättning: Det är ingen kanal utan Centraleuropas största flod där den är som störst.
Det är inget hårklyveri att jag skriver det. Jag är snarare förvånad över att alla tycks kunna ignorera vad det egentligen är - och innebär ! - som han fotade. Det verkar som om folk tror att motivet inte spelar roll, utan det som spelar roll är hur "spännande" bilden är.

Svar från alf109 2014-01-13 13:08

Jag är medveten om det eftersom bilden till och med bär flodens namn. Men för en som inte sett bilden är den nog lättare att föreställa sig om man skriver kanal i stället för flod. Sedan har jag svårt att se vad som skulle göra den märkvärdigare för att det råkar vara just Rehn (Rhein på tyska) än vilket vattendrag som helst. Att bilden dessutom är manipulerad skriver jag ju inte heller trots att detta i grunden strider mot min syn på vad jag anser är fotografi även om denna manipulation är en del av konceptet.

Men som jag också skriver är det upp till var och en att tycka vad man vill om bilden.

gatosi 2014-01-13 16:46

Vilket annat vattendrag som helst hade han kanske inte fotat. Det har jag funderat mig fram till efter att ha sett hela hans utställning, något som mindre kända fotografer sällan får tillfälle till. Därav kanske skillnaden i mottagandet.
Men visst, vi har alla våra sanningar. Tycker bara det är en märklig känsla att bli kulturelitförklarad för min.

Svar från alf109 2014-01-13 22:31

Om du känner dig personligt förolämpad av min text ber jag om ursäkt för detta, det var inte min avsikt.

gatosi 2014-01-14 06:39

Känner mig inte förolämpad. I Tommys tråd hamnade jag ju lustigt nog snarare på Svensson-sidan. Kulturelit, Svensson ... helt utbytbara lådor men tacksamma om man inte förstår hur någon annan tänker. Det är snarare det som gör mig ledsen.

2014-01-13 14:42   aasaboe

Konstvärlden är en konstig värld, i alla fall för oss som inte är så konstliga... ;-) (l:et ska vara där)

Utöver det här med hur namnet påverkar förtjänar också möjligheten att blåsa upp ett okänt sådant till enorma proportioner. Disfarmer till exempel. Men det underlättar då om konstnären är död... ;-)

2014-01-13 22:59   alf109

Tack ska ni ha för era reflektioner.
-affe