OmTag

OmTag. Film och framkallning vid svartvit nattfotografering

Jag får en del frågor om film, framkallare och teknik runt analog nattfotografering, så här kommer mina fem öre i frågan:

När det gäller filmval väljer jag som regel en 100 asa Tkorns film, favoriten är Ilford Delta 100 som är lite mjukare i kontrasten än Tmax 100 samtidigt som gråskalan är mer som i en film med traditionellt korn tycker jag. Även Fuji Acros 100 är bra och det är den film som har bäst reciprocitetsegenskaper (reciprocitetsavvikelse är något alla filmer dras med i varierande grad och det innebär att känsligheten i filmen avtar när exponeringstiderna blir långa vilket konkret innebär att kontrasten ökar då man blir tvungen att förlänga exponeringstiden).

Generellt har Tkornsfilmer bättre reciprocitetsegenskaper än filmer med traditionellt korn, en Tmax 100 till exempel blir snabbare än en triX när exponeringstiderna blir flera minuter. Hur som helst väljer jag som regel en Tkorns film på 100 asa för nattfotografering.

När det kommer till framkallning så underframkallar jag generellt 1-2 steg för att få ned kontrasten vilken blir ganska extrem i staden på natten, dels beroende av ljuset i sig och dels beroende av effekten jag beskrivit ovan.

Vanligtvis använder jag mig av två ganska olika framkallare för nattbilder, dels min ”standardframkallare” xtol i spädning 1+1 och dels rodinal i spädning 1+100. När jag framkallar Delta 100 i xtol 1+1 framkallar jag i 9 minuter med förblötning av filmen 2 minuter (vanligt 20° vatten) agitering  första minuten och därefter 10 sek (två vändningar av dosan en framåt och en bakåt) varje hel minut. Generellt agiterar jag lugnare när jag framkallar nattbilderna, jag tror inte att det har så stor betydelse egentligen men det känns rätt.

När jag framkallar med rodinal späder jag den dels ganska mycket 1+100 och dels förkortar jag tiden mer till 12-13 minuter och dessutom agiterar jag endast var tredje minut bortsett från första minuten som jag hanterar på samma sätt som beskrivet ovan, även nu förblöter jag filmen på samma sätt som ovan. Rodinalen ger en ganska kompenserande effekt när man späder den mycket och en speciell gråskala som jag gillar.

Det finns en del som propagerar för stående framkallning i kombination med kraftigt spädd rodinal. Stående framkallning innebär att man låter filmen stå i framkallaren länge utan att agitera över huvud taget. I teorin skall då lågdagrarna ges bättre framkallning samtidigt som framkallaren i högdagrarna förbrukas så att man får bättre skuggteckning och att högdagrarna hålls tillbaka. I praktiken med dagens filmer och tunna emulsioner så blir utbytet av framkallare i ytskiktet så stor att det inte tycks ha så stor effekt.

Jag har testat detta några gånger och inte märkt av någon direkt mer kompenserande effekt eller bättre skuggteckning jämfört med när jag framkallar som jag brukar. Däremot har jag fått en del sidoeffekter som gör att jag undviker stående framkallning numera och det är bromidrinningar och halos i gränsytor med hög kontrast. Andra tycker att det funkar bra med standframkallning och det får stå för dem.

Stoppar framkallningen gör jag på olika sätt beroende av framkallare, xtolen stoppar jag med stoppbad, rodinalen med vatten som regel. Det finns ingen logik i detta, men det är något jag har fått i bakhuvudet och gör utan att riktigt veta varför. Fixerar gör jag som vanligt alltså ca 5 minuter med fräscht fix, eller 2,5 ggr klarningstiden (alltså den tid det tar för en filmsnutt att bli helt genomskinlig i fixet, eventuell rosa färg på filmen kan ibland bli kvar fram till sköljningen så räkna inte in denna i klarningstiden).

2014-02-13 21:58   Wolfgang

Mycket intressant. Inspirerande!

Svar från alf109 2014-02-14 18:16

Tack ska du ha Wolfgang.
-affe

2014-02-20 07:24   BergslagsRonin

Tackar för beskrivningen och suger i mig.
Har just läst Andersson/Oswalds Mörkrumsteknik. Den är opedagogisk och otydlig genom otydliga syftningar och ofullständiga beskrivningar. Ex: I mörkrummet: klipp filmen (förmodligen 135 men det sägs inte) i tre delar (menar han hela filmen eller en filmruta) och framkalla ... (sen, montera i diaramar) Ger fler frågetecken än den rätar ut.

Svar från alf109 2014-02-20 19:26

Tack ska du ha Gunnar, det är ganska ont om bra böcker i ämnet tycker jag.
rekommenderar Steve Anchell The film developing cookbook om man vill gräva ned sig i ämnet, även Ansel Adams The negative är ok.
-affe