OmTag
OmTag. Oro i magar och i världen
I morse blev jag väckt tidigare än vanligt av hunden, men det var självförvållat. Hon fick pannbiff i går och det brukar sätta ordentlig fart på magen, så vid 7 tiden blev det till att hoppa i kläderna och rusa ut med hunden.
Jag har också plåtat lite de senaste dagarna vilket var ganska länge sedan, det går i vågor. Annars är det mest det spända världsläget som tagit energi och uppmärksamhet. Jag har lite svårt för den uppiskade retoriken som förs på många håll. Jag blir bara trött när man går ut i debattinlägg och menar att det är oförenligt att vara vänster och samtidigt motståndare till Rysslands härjningar i Ukraina.
När man till och med går så långt att man påstår att vänstern skulle gråtit över Berlinmurens och det forna Sovjetimperiets fall tycker i alla fall jag att man passerat en anständighetens gräns. Nu hör det väl till saken att de som argumenterar på det sättet ofta försöker förklena dem som de anser är deras meningsmotståndare. Förmodligen handlar det mest om att de vill ha uppmärksamhet, och då kan ju en extrem retorik fungera, oavsett hur fel den är.
Men kanske borde de fundera en stund över att just den formen av retorik de använder i grunden är samma form av retorik som eldar på konflikter som de påstår sig vara motståndare till? När det gäller vänstern, åtminstone den Svenska, så skulle jag tro att de flesta är överens om att den i dag i huvudsak utgörs av folk med socialliberala idéer som ligger lite till vänster i värdeskalan.
Visst finns säkert några enstaka Stalinister och Maoister kvar, men deras tyngd i den offentliga debatten är väl inte större Nazisternas? Att kasta ur sig grundlösa kommunistbeskyllningar mot alla som ligger till vänster om den nyliberala ideologin är ungefär lika renhårigt som att beskylla alla i högern för att vara Nazister.
När det gäller Ukraina så tycker jag att man blandar ihop två helt skilda problem. Dels har vi Rysslands orättfärdiga aggression och dels har vi framväxten av ultranationalism, givetvis använder bägge sidor detta som slagträ i debatten. Men en sak som jag i stort sett saknar i analysen av konflikten mellan Ryssland och Ukraina är det storpolitiska perspektivet.
Som jag upplever det har Ryssland mer och mer isolerats av väst sedan Sovjetunionens fall? Vad beror detta på, och är det endast Ryssarna själva som har del i detta? Som sagt Ryssarnas inblandning i Ukrainas egna angelägenheter skall givetvis fördömas. Men vi har ett uppenbart legitimitetsproblem om de som starkast fördömer själva regelmässigt ägnar sig åt ungefär samma typ av maktutövning, Irak, Afganistan, Palestina, Central- och Syd-amerika, Vietnam, Indonesien,,,,, listan kan göras lång.
Tyvärr, men av naturliga skäl, står maktutövning i direkt relation till förmågan att utöva den och drivkrafterna är nästan alltid ekonomiska, tro inget annat oavsett hur retoriken låter.
Sista bilden är underbar!
Jag tog en snarlik med 50:an för ett par månader sedan så när jag gick förbi här om dagen såg jag att samma löv låg kvar och eftersom bakgrunden blev väl diffus med 50:an och jag den här gången var utrustad med 35:an så tog jag en ny. :)
-affe
-affe
-affe
/ Bengt
Vem och vad som är de verkliga orsakerna kan naturligtvis diskuteras.
Dina bilder i dagens blogg är riktiga höjdare.
-affe