OmTag

OmTag. Bildbehandling är nödvändig

För att omvandla bilden kameran fångade till en bild som stämmer överens med hur vi uppfattade det vi fotograferat, eller till vår föreställning om hur bilden skall se ut krävs bildbehandling. För det första uppfattar ögat verkligheten på ett sätt som skiljer sig ganska markant från hur kameran gör det. För det andra är det en helt annan sak att försöka visualisera en stämning i en bild än om man faktiskt står mitt i händelsen, det vet alla som försökt fånga en solnedgång på bild. För det tredje är det ofta ett stämningsläge vi försöker gestalta vilket ofta kräver bildbehandling just för att förmedla känslan vi har inför bilden.

Det finns dem som tycker att ”rakt ur kameran” är det som gäller. Men då skall man vara medveten om att något ”rakt ur kameran” knappast existerar, skillnaden är för det mesta att man överlåter bildbehandlingen till några tekniker hos kamerafabrikanterna i stället för att ta hand om den själv. Dessa ”i kameran bildbehandlingar” är också gjorda för att fungera hjälpligt under relativt ”vanliga” ljusförhållanden. Dessutom vet kameran ganska sällan vad jag som fotograf anser är viktigt i bilden och hur det skall presenteras.

I den analoga världen startar bildbehandlingen redan vid val av film och framkallning för att sedan fortsätta genom hela kedjan fram till färdig bild. Jag väljer alltså en film som ger den tonalitet och andra estetiska egenskaper som korn, mellantonskontrast osv. som jag eftersöker. Jag väljer en framkallare som jag tycker fungerar bäst för de negativ jag vill ha. I mitt fall skiljer sig detta beroende på vad och med vad jag fotograferar, men även hur jag vill ha just den specifika rullen/bladen spelar in, vilket i sig kan bero på något så trivialt som min egen dagsform.

Jag eftersträvar att få mina negativ så att de fungerar vid en rak kopiering på ett medelhårt fotopapper. Men själva finputsningen tillkommer som regel med en del efterbelysning och skuggning av delar i negativet. Om man skannar är inte negativen lika viktiga då det går att göra betydligt större förändringar i datorn och dessutom med en helt annan precision. Negativ för skanning tjänar som regel på att vara lite mjuka, alltså ha lite lägre kontrast än om jag skall kopiera dem med diffusljus som jag använder.

För att illustrera det hela är här en bild som jag exponerat för att få teckning i de mörkaste motivviktiga detaljerna som jag ser det. Om denna bild skulle kopieras ”rakt ut ur kameran” skulle den bli som den övre bilden. Och den har inte mycket gemensamt med hur jag uppfattade ljuset och motivet när jag stod där.

I den nedre bilden har jag jobbat med kurvor, efterbelysning och skuggning för att få den som jag uppfattade motivet och ljuset. Ganska stor skillnad, eller hur? Sedan om man vill kalla detta manipulation och föredrar ”rakt ut ur kameran” så får man väl göra det. Men sanningen är att alla bilder måste bildbehandlas på något sätt för att bli acceptabla och detta oavsett om man kör analogt eller digitalt, färg eller svartvitt.

2014-04-26 19:43   aasaboe

Amen. Så är det ju. Så klart! ;-)

Kanske bäst att tillägga "men dom andra får naturligtvis göra som dom vill". Själv anser jag att bilder ska filtreras! (Jag skrev just det på annat ställe för någon minut sedan ;-) )

2014-04-26 19:50   Annelie Worgard

Amen igen då! Välskrivet och sansat. Tack.

2014-04-26 20:34   bony

Som vanligt; klart och nyanserat, Alf! :-) Alltid lika intressant att läsa din blogg! // mvh Bosse

2014-04-26 21:29   ztenlund

Digitalt är det ju inte sällan tvärtom, sett till hur de två bilderna ser ut. En fundamental skillnad i hanteringen, men i båda fallen blir ju resultatet att bilden ur kameran tarvar justering för att närma sig vad fotografen såg, eller avser att visa. Jag nämnde ju den nedersta bilden i det här inlägget på fikat:
http://www.fotosidan.se/blogs/ztenlund/inga-paskkarringar-i-sikte-eller-en.htm

Ingen av de andra i inlägget är selektivt justerade, men den är det för att få den dit jag ville. Ur kameran tog bakgrunden mer fokus än vad jag upplevde när jag tog den, beroende på ljusförhållandena. Synen är ju tämligen selektiv och justerar sig hela tiden automatiskt. Dessutom gillade jag bilden och tyckte den var värd att lägga ned lite extra tid på. Jag är tveksam till att den blev sämre av det, även im det finns en sådan åsiktsriktning. Sedan är förvisso, som jag tycker förstås, den snyggaste justeringen den betraktaren inte tänker på. Därmed inte sagt att jag alltid lyckas med det när jag försöker. :)

Rakt ur kameran? Var det när man skickade sin Kodak Gold Ultra till labbet och fick tillbaka kopior med Kodak-färger? ;)

2014-04-26 21:50   bassa

Håller med dig Affe. Bildbehandling är nödvändig. Men inte alltid från fotografen själv. Självklart måste grunden vara satt. Men att slutföra kopior efter fotografens, eller i mitt fall min kontrabas och mitt sound, behärskar inte jag i en studio, jag får helt enkelt berätta för de som behärskar det hela hur jag vill ha soundet, och när det närmar det sig som jag själv uppfattar mitt eget sound. . Kanske på samma sätt som Lennart Nilsson för sin expert i mörkrummet (Dokumentären på Tv förklarade) Eller Krister Strömholm för fotografen jazzmusikerfotografen Christer Landergren. Visst ingick i utbildningen som fotograf att behärska mörkrummet Men i ärlighetens namn ibland ansågs lite som skitgöra, att se till att bilderna var på plats i tid... Dessutom många bra fotografer var kanske inte bra i mörkrummet. Eller hade det tålamodet. Assistenterna fick ta hand om det jobbet efter direktiv, medan fotograferna var ute på fältet. kom hem och godkände eller sågade. Jag tror att du har en ovanligt stor kunskap om både film kopiering i kombination bra fotograf . Men förmodligen därför du valt och intresserar dig för flera format natt fotografi OSV. Porträttfotograferna ville nog också somdu sköta allt från början till tagning till kopia och slutligt.resultat Intressant. Som vanligt Affe.
/ Bengt

2014-04-26 22:21   Peter-L

Håller med dig! Finns igentligen inte så mycket att tillägga.... vare sig det är analogt eller digitalt... Förutom att man med det digitala kan unna sig att försöka "fintrimma" inställningarna i kameran... Men ändå, det behövs efterbehandling...

2014-04-26 22:43   Jon Anders Klockar

Jag hänger inte riktigt med talet om bildbehandling. När man fotar med diafilm, så går det inte (så vitt jag vet) att göra någon efterbehandling. Det finns diabilder som är mycket bra. När jag fotar med digitalkamera försöker jag göra likadant som om jag hade diafilm i kameran. Möjligen justerar jag exponeringen och kontrasten.
Kan någon förklara vad jag missat?
Jon Anders

aasaboe 2014-04-27 10:19

Att diafilmen med sina begränsningar inte är världslikare och norm för fotografi. Lika litet som digitalfoto är det, lika litet som mätsökare, lika litet som spegelreflex osv. Som jag ser det, alltså ;-)

2014-04-27 11:52   Johan Pihl

Bra skrivit, Alf. Sj är jag lite lat, och överlåter det mesta av "efterbehandlingen" åt hipstamatic-appen i min smartphone ;) Skämt och sido. Men det är väl lite som Jon Anders skriver, att kör man analogt med dia så gör man ingen efterhandling, så vidare man inte gör kopior på bilderna (i mörkrum, eller skannar in diorna i datorn och jobbar vidare med dem). Eller om man kör analogt med polaroidkamera. Det finns ju alltid undantag som bekräftar regeln ;)

2014-04-27 16:26   alf109

Tack ska ni ha.
Och som ni säger är undantagen dia-film och polaroid, men man skulle också kanske kunna säga att "bildbehandlingen" där är inbyggd i produkten på samma sätt som presets i digitalkameran ungefär.
-affe