OmTag

Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Vem är sändare och vilka är mottagare?

Att leka med bilder är väl ok så länge man inte hymlar med det? Som detta porträtt av Sally till exempel. Får man tycka att en bild är ”fin” bara för att man tycker det? En bra bild kan vara fin, en fin bild behöver inte vara ”bra” ur någon allmänfotografisk synvinkel (hur nu en sådan ser ut?) och skall inte heller behöva vara det tycker jag.

En bild tjänar sitt syfte när den förmedlar fotografens känsla till mottagaren. Men det innebär också att man bör hålla reda på vem den tänkte mottagaren är. Bilden på Sally är ett bra exempel på detta, där är både fotograf och mottagare samma person. Väldigt många bilder funkar så, de kan vara hur viktiga som helst för mottagarna men för utomstående tämligen ointressanta. Detta betyder inte att de inte fyller sin funktion, och kanske till och med mycket bättre än annat som klassas som bra av förståsigpåare.

Det gäller att hålla reda på vilka som är mottagare. De flesta bilder vi tar av nära och kära har en ganska begränsad mottagarskara, vi själva däremot tolkar lätt in våra egna känslor i bilderna. Riktigt svårt blir detta när vi skall försöka välja ut bilder för en bredare publik, våra egna känslor inför motiven styr oss mycket mer än vad vi vill tro.

Edit: Med tanke på den första kommentaren så måste jag förtydliga mig lite. När jag snackar om att tänka på vilka som är mottagare menar jag alltså inte att man skulle anpassa sitt plåtande efter hur man antar att någon annan vill att man skall plåta. Bilder måste man alltid ta för sin egen skull i första hand, annars förlorar de trovärdighet.

Det är när det kommer till att visa våra bilder för en bredare publik den grannlaga uppgiften att försöka ta ett steg bort från den personliga bindningen till bilden tar vid. Alltså att kunna fråga sig om bilden kan vara giltig även för dem som inte tillhör den egna sfären. För att ta ett par klargörande exempel: Första bilden av modern med den nyfödda på BB, hundvalpens ystra lek på gräsmattan, vårens första blåsippa hemma på tomten osv. Det finns massor av "fina" bilder av dessa typer, men den absoluta majoriteten kommer först och främst vara viktiga för dem som har en personlig bindning till det avbildade.

Den intressanta frågan är egentligen: Vad beror det på att vissa bilder av till synes liknande motiv blir mer "allmängiltiga" än andra?

Inlagt 2014-09-19 23:20 | Läst 1280 ggr. | Permalink
Fint porträtt på Sally. Är det inte den egna känslan för en bild som du tar, skapar och som förmedlar vad du upplevde på en tusendel av en sekund det viktiga sedan är det väl skit samma vad andra tycker? När jag läser vad du skriver känns du lite motsägelsefull. Möjligen kan det vara viktigt då det handlar om kommersiella bilder då man som fotografisk arbetsmaskin vänder sig till just en bredare publik eller stora massan, men då du som en fritt skapande konstnär tar bilden då vete faen. Då man som fritt skapande fotokonstnär skapar och sedan väljer bilder för en bredare publik så är väl ändå inte andemeningen att tillgodose eller för all del kittla dess egna behov utifrån dess egna erfarenheter för att dom vet du så lite om. Detta därför att vi som människor drar så olika erfarenheter genom livet beroende på en massa olika omständigheter, utan du vill möjligen skapa en reaktion positiv eller negativ eller ingen reaktion alls, alltså förutsättningslöst. I grunden tar man och skapar bilder för sin egen skull sedan kommer resten, därför kan det ibland vara svårt att tex sälja, ge bort bilder kanske framställda i ett eller några få exemplar pga att du har en så nära personlig relation till dom bilder du skapat utifrån dina egna erfarenheter, rätta mig om jag har fel...
Må så gott
/Hans-Åke
Svar från alf109 2014-09-20 01:32
Egentligen uttrycker du nog det jag menar och vill ha lite snack runt. Jag tror, trots detta, inte att det är helt ovanligt att man tar bilder utefter vad man tror är andras förväntningar. Men när det kommer till det privata tycker jag mig även ofta se att bilder på nära och kära publiceras där nog den personliga närheten till det avbildade blir viktigare än om bilden är intressant även för dem som står utanför denna närhet. Observera att jag menar inte att det är rätt eller fel eller att det skulle fungera annorlunda, men det är likaväl en känsla jag fått som jag tycker är värd att diskutera.
-affe
präntare 2014-09-20 02:22
Du jag tycker att porträttet på Sally tom är bra. Föv tror också vi är på samma våglängd, kanhända nu då jag synar ditt inlägg mera ingående tål att tänka på. Fast ändå jag vet inte om jag håller med dig i allt, får väl återkomma. Får väl grunna på de...
/Hans-Åke
Det är kluriga frågeställningar Alf.Om jag aldrig tidigare hade sett dina bilder eller läst texter från dig,så hade bilden nog varit ganska ointressant.Men eftersom du delat med dig ganska mycket från ditt liv,så vet ju jag hur värdefullt du ser på din hund,(tidigare hundar).Så med den informationen plus bilden,kan ju jag relatera mer känslomässigt till vad du vill säga med bilden.Kanske behöver vissa bilder det skrivna ordet eller...?

//Johan



(Visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver