OmTag
OmTag. Om att läsa och skriva
Jag tycker om att läsa och skriva. Att läsa är ett sätt att öka mina egna begränsade erfarenheter, att ta del av någon annans tankar och verklighet får mig att växa som människa. Jag tycker också om att vara påläst i sådant som intresserar mig, som introvert kan jag grotta ned mig ganska djupt i olika frågor.
Jag har också åsikter om mycket och försöker efter bästa förmåga se saker från lite olika håll, innan jag tar ställning har jag oftast försökt underbygga mitt ställningstagande med fakta. Med andra ord; jag vet vad jag tycker och oftast även varför.
Skrivandet är för mig ett sätt att sortera mina tankar och känslor. När man skrivit ned en text och granskar den får man ofta ett kvitto på hur färdigtänkt det man skriver om är. Ibland när jag skriver uppstår frågor som gör att jag måste borra djupare i det jag vill uttrycka, skrivandet ger upphov till läsande och tvärt om i en korsbefruktande process.
Det jag publicerar i bloggen är som regel genomtänkt och ställningstaganden jag står för, men ibland kan någon formulering vara otydlig eller olycklig. Om jag upptäcker detta, alltså något som kan tolkas fel eller som tolkas fel försöker jag rätta till detta efter bästa förmåga.
Att läsa och skriva har inte alltid varit så lätt, jag är vad som idag heter dyslektiker men på min tid kallades ordblind. Jag kommer också från ett arbetarhem där det inte lästes så mycket, förutom dags- och vecko-tidningar och en och annan deckare.
Men jag hade turen att få en underbar skollärarinna i lågstadiet, Ulla Lindberg, som startade skoldagarna med högläsning ur någon bok. Om det var en spännande historia kunde dessa högläsningar bli ganska långa.
Mio, min Mio av Astrid Lindgren, denna underbara människa, kommer jag speciellt ihåg att jag blev tagen av. Jag tror att det är viktigt att tidigt få ta del av andras inre och jag är övertygad om att alla barn har förmåga till empati, det gäller att vattna detta så att det ges möjlighet att växa.
Ibland när jag ser bittra människor önskar jag att de också fått ha en "Ulla Lindberg" som sin första lärare i skolan.
och jag skickar en hälsning till Ulla Lindberg
tack för att du delar med dig
och tack för hjälpen med, ja du vet vad/inger
Hoppas det blir lite nytändning i slussenbilder nu. :)
-affe
Empati är som du säger viktigt och någonting man ständigt får öva tanker jag. I alla situationer.Jag tänker att om man får ett sk bittert svar så kan det ju bero på att personen som ger det inte är på humör och varför han/hon inte är det kan man ju bara spekulera över. Kanske bär den människan på ett tungt levnads lass för tillfället eller sedan länge...sånt spiller gärna över och färgar annat oxå..självklart!....eller så är det bara man själv ( läs jag a.worgard I detta fall!) som uttryckt mig oklart.
Läsa är viktigt och vi formas väldigt mycket i barndomen tror jag. :)
-affe
Men för allt i världen sluta inte plåta. Det hänger i hop. Du vet vad jag menar. Det raka , vad vill jag berätta.Vad vill jag säga.
/ Bengt
-affe
-affe
Det är med sorg i hjärtat som jag konstaterar att bland dagens unga finns det många som varken orkar igenom en hel bok eller skriver annat än kommentarer i chatt-utrymmen eller på Facebook.
Din blogg är alltid intressant, på olika sätt...ibland med bilderna som höjdpunkt, ibland med extra läsvärd text. Märks inte att du har haft/har problem med dyslexi...men där är ju skrivprogrammen en bra hjälp, eller?
Må så gott!
Synd att det finns så många som inte kan eller vill läsa böcker, men var och en måste ju få bestämma själv. Dagens tempo gör nog också att många inte har ro, mycket har blivit snuttifierat tycker jag.
Skrivprogrammen har varit ett strålande hjälpmedel. :)
-affe