OmTag

Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Funderingar vid ett köksfönster

Farsan vid köksbordet; efter att mor flyttat till det särskilda boendet satt han där ofta på kvällskvisten med sin pipa och funderade.

Hur förhåller man sig till att ens livskamrat försvinner in i demenssjukdomens mörker?

Många ensamma kvällar blev det där vid köksbordet i Värmland.

Nu är han också borta, mor gick bort 2007 och far 2010.

Inlagt 2015-01-18 02:28 | Läst 1513 ggr. | Permalink

2015-01-18 08:05 präntare

Man brukar säga att demenssjukdom är den anhöriges sjukdom. Det blir så småningom en slags dubbel sorg att bearbeta då den anhörige går bort. Den första sorgen är oerhört svår har jag förstått då jag tidigare har arbetat många år på ett gruppboende för demenssjuka och därigenom haft mycket kontakt med anhöriga och många samtal. Ja hur förhåller man sig till sin närmaste då han, hon så småningom totalt försvinner in i en annan värld och man själv sitter där med alla minnen, "det gör ont". En mycket fin bild på din far.
Må så gott
/Hans-Åke

Svar från alf109 2015-01-18 19:02

Tack ska du ha Hans-Åke.
Som du sätter fingret på är det väldigt jobbigt som nära anhörig,
Just detta att den drabbade av sjukdomen försvinner skapar ju en otrolig sorg samtidigt som man inte tillåter sig sörja eftersom personen inte är död i fysisk mening. Dessutom detta att inte veta vad som eventuellt försiggår i personens inre, finns de där eller inte? Är väldigt jobbigt.
-affe

2015-01-18 08:25 janolof

En repris, väl, men lika bra nu som då. I tankarna behöver vi gå tillbaka till det som var, då och då.

Svar från alf109 2015-01-18 19:03

Tack ska du ha J-O.
Och som du observerat har bilden varit med tidigare.
-affe

2015-01-18 11:12 Simpsson

Fint inlägg Alf, man får förmoda att det inte var någon lätt tid för dig heller. Har sett fler bilder på dina föräldrar, som du har publicerat här på FS, och det är väldigt fint skildrat.
//Simon

Svar från alf109 2015-01-18 19:05

Tack ska du ha Simon.
Det var en jobbig tid, trots detta så tänker jag ändå tillbaka på den med någon sorts vemodig glädje.
-affe

2015-01-18 11:20 ehrsa

Hej! Fin bild på din gamle far! Min far gick "förväntat" bort 2013, innan dess försvann delvis verklighetsuppfattningen ibland, men ändå inte alltid. Den processen är sorglig, så är det!
Hälsn!

Svar från alf109 2015-01-18 19:06

Tack ska du ha Jan,
det är alltid jobbigt när föräldrarna går bort hur väntat det än är tror jag.
-affe

2015-01-18 11:22 Krille-K

Det blir mycket tankar och minnen när nära och kära försvinner.
Fin bild på din far Affe.
/Krister

Svar från alf109 2015-01-18 19:06

Tack ska du ha Krister.
-affe

2015-01-18 14:42 optimal

Jag vet hur det kan kännas om än inte min fru kommit så långt in i den totala glömskan. Men det är på god väg hon fick sin diagnos för 4 år sedan och nu är hon totalt beroende av mig natt och dag. Vi är trots det alltid tillsammans och det känns bra. Jag vet vad som väntar/bert

Svar från alf109 2015-01-18 19:08

Ja, då förstår jag hur jobbigt du kan ha det.
Min far vårdade också mor själv i hemmet många år innan hon slutligen fick flytta till det särskilda boendet.
-affe

2015-01-19 00:07 Dubbelolle

Bra bild! LO

Svar från alf109 2015-01-19 03:01

Tack ska du ha.
-affe

OmTag

OmTag. Funderingar vid ett köksfönster

Tidigare blogginlägg

Kategorier