OmTag
OmTag. Rättshaverister och deras osmakliga framfart
Läser med olust Göran Lambertz envetna hävdande att Quick, numera Bergwall, var skyldig till de mord han en gång utpekades för och tog på sig. För alla sunt tänkande människor som följt och tagit del av den info som finns runt detta är det givetvis en befängd tanke. Att alla skulle vara förda bakom ljuset utom just den handfull personer som, i egen sak, hävdar Bergwalls skuld är givetvis nys.
Vi hade ett gäng psykologer som levde i någon sorts egen Dr. Jekyll och Mr. Hyde villfarelse, i symbios med dessa utredande poliser som i jämförelse skulle fått Kling och Klang ur Pippi Långstrump att framstå som rena genier och som lök på laxen en åklagare som sin inkompetens till trots verkade vilja gå till världshistorien som den som en gång för alla klarade upp alla olösta mord i landet.
På andra sidan bordet satt en tacksam motpart, en drogberoende mytoman och narcissist som genom att - med en god portion hjälp - säga rätt saker fick sina behov tillfredsställda. När det kom i dagen hur man falsifierat bevis, selekterat i materialet som presenterades vid rättegångarna så att det skulle passa åklagarna och när det dessutom visade sig att Quicks advokat hade som sin självpåtagna uppgift, inte att försvara, utan att få fram fällande domar och övertyga rätten om Quicks trovärdighet i hans fabulerande var rättsskandalen, den värsta i vårt lands historia, ett faktum.
Att Lambertz är kompis med de som ursprungligen såg till att allt spårade ur och att skandalen växte lavinartat är en sak som väl inte visar mer än att han borde vara mer selektiv i sitt val av kamrater. Att han sedan tar strid för dessa personer och tillsammans med dem ingår i ett sällskap där konspirationsteorierna nått astronomiska höjder tyder kanske på att allt inte står rätt till.
Lambertz är inte vilken foliehatt som helst, tidigare var han JK och en kontroversiell sådan, skillnad då var att han ofta drev väsentliga frågor i opposition och ofta med rätta. Då var hans hårdnackade envishet och rättframhet många gånger en tillgång, han vågade svära i kyrkan så att säga. Men frågan är om han inte var en rättshaverist redan då?
Nu framhärdar han i sin ganska ensamma övertygelse trots att alla ”bevis” smulats sönder, allt lirkande för att få Quick att till slut säga ”rätt saker” kommit fram, alla vilseledande uttalanden från olika häxdoktorer i rättssalarna blivit kända och dementerats av världsledande expertis, trots att bevisningen var både missvisande och selektiv, allt för att vaska fram fällande domar som annars skulle varit en omöjlighet, trots allt detta framhärdar han.
Det beklagliga är att han, vad jag förstår, inte kan avsättas från sin post som domare i högsta domstolen. Det är också beklagligt att han kanske lyckas så ett frö av villfarelse hos några av dem som inte är inlästa på ärendet. Att hela karusellen tilläts snurra på så länge som den gjorde har också ställt till det genom att det finns ett antal olösta mord som ingen tagit i och därmed en mängd anhöriga som varken har kroppar eller gärningsmän som kan behövas för att sätta punkt och gå vidare.
Allt detta ignorerar Lambertz i sin självbild där han tydligen är ofelbar, han ger sig dessutom ut och misskrediterar en numera avliden journalist, smaklöst och tragiskt är bara förnamnet.
Synd att man inte kan fundera, litet i alla fall, att man kanske hade fel på någon liten punkt...
Tror även att domen på den här Qvickgruppen blir ännu hårdare om ett tjugotal år.....
Det är då dom blir riktigt "berömda" i historieböckerna!
http://www.dagensjuridik.se/2015/04/respektlost-mot-rattsordningen-ramberg-till-kritik-mot-lambertz-efter-bok-om-sture-bergwall
/B
-affe
En jäkligt bra benämning föresten som jag lånat lite då och då, borde in i rikssvenskan helt klart. :)
Ha en fin helg och ut och pusta lite nu. ;)
-affe
-affe
Hans skuld är ju att han ljugit, men det får också delvis sin förklaring i att det var ett effektivt sätt att dels få droger och dels att bli sedd.
-affe
-affe
Jag skulle bara vilja nämna ett begrepp som innefattar väldigt mycket: gruppmentalitet.
Utan någon forskning (av mig) om detta begrepps relevans för konspirationsteorier känner jag, på något vis, att dessa är starkt associerade.
Att jag sedan här i Uppsala ibland ser Göran Lambertz på bussen gör mig bara ledsen. En STARK anledning att välja cykeln istället.
Karln omger sig med fel människor, som bekräftar hans egna åsikter. Åsikterna i sig kommer från att inte vara förmögen att erkänna sina misstag när han INTE satte sig igenom hela materialet som Justitiekansler.
Är det någon som vet om vad karln hade för kontakter med van der Kvast, Pentinen och Sampo sedan tidigare? Hur gammal är den här gruppen som stängt in sig och som det gått prestige i?
Men jag har för mig att han var kompis med advokaten som jobbade med att få Quick fälld, tvärt emot hur hans uppdrag borde sett ut. Hur som helst är det numera ett litet gäng som tydligen har väldigt svårt att erkänna att de gjort några misstag.
-affe