OmTag
OmTag. Varför?
Såg att Göran T var förbannad i sin blogg idag, jag brukar också vara förbannad i bloggen ibland men har tonat ned det eftersom resultatet bara blir att jag blir förbannad och vem vill vara det i längden? Att många är väldigt intresserade av prylar och mindre av fotografi känner vi ju alla till och jag tror inte att det går att göra så mycket åt, om man vill ha det intresset så är det ju ganska harmlöst.
Att det finns andra som tror att valet av prylarna i sig är avgörande för om bilder kan vara bra eller inte kan väl vara lite tråkigt, men säger väl egentligen bara något om den som hyser dessa åsikter. Att det finns en massa snobbism åt det ena eller andra hållet inom fotografi och val av prylar och metod är ju också ganska uppenbart, men jag mår bäst av att försöka att inte bry mig om det.
Jag tar ju själv upp frågor av teknisk karaktär då och då, men jag gör det mer ur ett bildperspektiv (tycker jag själv). Mitt intresse för bilder gör att jag ibland frågar mig varför fotografen valt den teknik hen gjort. Som nu senast när jag spånade lite runt färg vs svartvitt och hur jag försöker finna en röd tråd mellan valet och vad man vill med sina bilder. Inget djuplodande och inte det minsta vetenskapligt och säkert inte heller rätt, men en ansats att försöka hitta en röd tråd oavsett om en sådan finns eller inte.
För mig kan det vara berikande att ibland söka förklaringar hos fotografen varför denne tar sådana bilder hen gör och varför hen väljer teknik som hen gör, för mig berikar det förståelsen för bilderna om jag vet på vilka bevekelsegrunder de tas. Brassaïs liv ger en förklaring till hans nattbilder liksom Don McCullins bakgrund och liv ger mig en större förståelse för svärtan, smärtan och vreden i hans bilder liksom för sökandet efter försoning och helande i de senare landskapsbilderna.
Kanske färgar det mitt sätt att se på Cartier-Bressons bilder när jag vet att han var en ytterst politisk person med starka vänstersympatier, jag tycker att hans bilder ofta är starkt politiska, ett budskap som kanske går många förbi om man varken bryr sig eller känner till fotografens egna förhållande till sin samtid.
Nu kan man givetvis göra som man vill, antingen bara betrakta bilder som bilder rätt av, eller också försöka få svar på frågan varför fotografen tar dem som hen gör. Som detta med att välja färg eller svartvitt till exempel, antingen kan jag fundera över valet eller skita högaktningsfullt i det, det är helt upp till mig själv.
Det finns givetvis en fara i att låta analysen springa iväg med känsla och förstånd, det är lätt hänt att man läser in saker som inte finns där; Kejsarens nya kläder lurar alltid bakom hörnet och det måste man givetvis vara så pass medveten om att man inte ramlar i fällan att offra känslan på det analytiska altaret.
Bilden ovan tog jag på Reimersholme tidigare idag, inte mycket att skriva hem om men åter igen blev den betydligt bättre (tycker jag) av att presenteras i ett nostalgiskt skimmer än om jag bara hade publicerat den rakt av från kameran. Se där; åter igen ett val för att försöka förstärka en känsla eller till och med skapa den, val som man kan skita i eller fundera över.
Val som analogt kontra digitalt och färg kontra svartvitt kan vara avgörande för en driven fotograf inför kommande projekt. För andra kan det vara viktigt att experimentera med olika tekniker, eller välja det som passar för stunden.
Sen har du ju rätt i att andra val kan vara rätt oviktiga, men där det ändå läggs mycket energi. Jag tycker inte det är fel att nörda ner sig skillnaderna mellan vissa objektiv eller kameror, men om man har Summarit, Summicron eller Summilux betyder kanske inte så mycket för bildskapandet.
-affe
Ps. jag är väldigt spänd på att se hur den nya Sony A7r 2 kommer att prestera med gluggar med flacka ljusvinklar. Teoretiskt ser det mycket lovande ut och om det även kommer att vara det i praktiken innebär det ju inte bara att det kommer att funka med en massa gammalt mätsökarglas utan även att det tillåter enklare och smidigare vidvinkelkonstruktioner i nya gluggar. Ser fram emot att ni testar detta med gluggar som man vet är knepiga på digitalkameror idag. :)
Väntar med intresse på din test av mätsökarvidvinklar på A7r II! :)
/B
Som sagt, spännande med A7r 2
-affe
Vi har uppenbarligen samma förebilder och referenser och det är ju bra. Men jag vill haka på Micke Bergs inlägg för nån vecka sen där han efterlyste nya förebilder och fotografer. Det är ju det som det handlar om. Man kan inte i det oändliga prata om Bressons storhet - den är självklar för oss - utan en yngre generation behöver nya fotografer eller andra skapare att påverkas av och på lite sikt storma.
Vad vet jag, kanske är det dataspelsestetik eller väggspråk som är den nya Bresson för 2010-talet? Det viktiga är att prata om det, att leta efter och hitta och att vara öppen med alla sinnen för att ta emot det.
Prylar i all ära, men det är ju vad vi gör med dom och uttrycker som är det spännande. Kritor eller paddor? Whatever.
Sen kan ju vi gubbar få fortsätta och pilla med vårt, helt legitimt det också. Och kanske bli ett uns påverkade av det nya, vad det nu kan vara?
/Bästa. Göran
-affe