OmTag

OmTag. Nostalgi

Allt var givetvis inte bättre förr, det mesta var säkert till och med sämre. Men bussarna var i alla fall tuffare när bilarna byggde mer på estetik än aerodynamik.

En annan sak var framtidstro, något som ofta tycks saknas idag. Framtidstro bygger på tron om att framtiden skall bli bättre och för detta krävs visioner. Jag upplever en ganska utbredd visionslöshet idag, det mesta verkar handla om att förvalta sakernas tillstånd.

Politiskt har man triangulerat ihjäl varandra till den milda grad att det inte verkar finnas några alternativa synsätt på hur man vill att samhället skall utvecklas. I brist på visioner ses det reaktionära som det enda möjliga, åtminstone för många som inte är nöjda med sakernas tillstånd. Man vill backa sig in i framtiden, Sverige skall helst bestå av etniska svenskar i folkdräkt som dansar runt midsommarstången och husen skall vara röda med vita knutar.

Allt för att man inte vågar ha några visioner. Det går inte att förvalta eller att backa sig in i framtiden, framförallt våra politiker borde ta sig en ordentlig funderare på detta.

2015-08-26 21:19   Måns H

Jag tror att historielöshet är ett minst lika allvarligt problem som visionslöshet. Och att det är viktigt med lokala identiteter. Faluröda hus på fastlandet, vitkalkade hus på Gotland och att städerna behåller det som finns kvar sen det stora kulturmordet på 1950- och sextiotalet.

Att framtidstro är en bristvara är ju inget konstigt. Särskilt jämfört med just 1950- och sextiotalet då kriget var över, den materiella standarden steg och man bortsett från utplåningshotet med vätebomben kunde tro på en bättre framtid för alla.

Personligen saknar jag Göran Perssons vision om ett grönt folkhem. Han fick inte med sig partiet och tröttnade men jag hoppas att den kommer igen.

Svar från alf109 2015-08-26 23:03

Jag tror att kunskap om historien inte är en motsättning till visioner om framtiden, snarare en förutsättning. Mycket av orsakerna till dagens hopplöshet (främst från de styrande) tror jag kommer ur att det är en allmänt utbredd uppfattning att "inget kan göras" i den internationaliserade ekonomin. Detta är givetvis en uppfattning som delvis är rätt om man ser "marknadens frihet" som överordnad alla andra mål, jag tror att det är hög tid att skärskåda denna "sanning" och se i vad mån den är till mänsklighetens bästa och i vad mån den inte är det. Framför allt måste den kunna kritiseras utan att de kritiserande ses som förespråkare av planhushållning och totalitära system.
-affe

2015-08-28 15:56   Flash Gordon

Dat finns ett engelskt talesätt som kanske kan passa in.

"jag vill inte vara reaktionär. Allt var inte bättre förr.
Fast jag måste säga att allt är mycket sämre nu"

Fast tittar vi på världen blir den faktiskt lite bättre hela tiden. Det är färre riktigt fattiga människor idag än det var för 10 år sedan.
Å andra sidan börjar nu klimatet förändras på grund av vår konsumtion.

Det gör att vi verkligen behöver visioner för hur vi skall förändra vårt samhälle så att våra barns barnbarn också skall ha en värld som är dräglig att leva i.

Än så länge är det blame game. Alla länder vill att någon annan skall sänka sina utsläpp. Man klämmer gärna åt saker som transporter och uppvärmning. Fast de är faktiskt ganska små delar av utsläppen. Det man måste klämma åt är konsumtionen av varor. Fast det vill ingen regering eftersom det skulle hämma BNP.
Vem vill komma med impopulära åtgärder för att rädda våra barns framtid när allt gäller att vinna ett val nu och sitta i 4 år?

Svar från alf109 2015-08-28 23:35

Jo även kortsiktigheten blir saliggörande i brist på visioner tror jag, man måste först få med folk på idén om en hållbar framtid och sedan börja staka ut vägen tror jag. Nu är det bara lappa och laga som gäller tycker jag.
-affe