OmTag

OmTag. Svartvitt och en brännvidd i taget.

Jag plåtade nästa uteslutande med svartvit film under ganska många år innan jag mer och mer började gå över till det digitala. Nu har jag istället för det mesta presenterat mina bilder i färg under en räcka av år. I början tyckte jag att färg var ganska svårt när jag mer var inställd på svartvitt. Det är inte alltid som samma motiv funkar i svartvitt och färg.

Nu har jag också under ganska många år varit mindre ”ambitiös” med mitt fotograferande. Om man likt mig nu mest går runt och använder kameran som en form av dagbok så funkar det fint att plåta ”vykort” som jag skulle sagt tidigare. Det är så jag fotar nu för tiden, jag går runt och så tar jag bilder på sådant som jag passerar och som kanske kan vara intressant eller bara är fint. Jag har alltså inga andra ambitioner eller något fotoprojekt på gång.

Den senaste tiden har jag tittat på en del av mina gamla svartvita bilder och är lite påväg att återupptäcka det svartvita. Jag har aldrig glömt det i och för sig, men när jag tittar på de gamla bilderna ser jag att motivvalen blir lite annorlunda då det grafiska får huvudrollen i bilden istället för färgen. Jag tänkte att jag därför skall gå tillbaks och fota svartvitt för att kanske hitta lite andra infallsvinklar och motiv än vad jag gjort de senaste åren. När man kommit till ett stadie där det mesta man gör blir upprepningar på samma tema kan det kanske bli lite av en nystart att ändra något radikalt som att gå tillbaks till det svartvita.

Men om det skall vara färg eller svartvitt kan man ju bestämma i efterhand tänker kanske en del? Jo visst, men det blir skillnad om man redan innan man fotograferar har bestämt sig, åtminstone för mig dyker det upp en hel del nya motiv och andra blir intetsägande beroende på färg eller svartvitt. När jag får in det svartvita i ”ryggmärgen” så att säga så ser jag andra motiv när jag är ute.

Lite på samma sätt som om jag till exempel går från 35 mm till 85 mm objektiv på kameran. Jag har alltid gillat fasta brännvidder av den anledningen, jag tränar mitt seende på ett annat sätt än om jag har en zoom. Dessutom när jag kör med fasta objektiv (jag var bättre på detta förr) kör jag med samma objektiv under en längre tid, ofta flera månader, för att verkligen få in brännvidden i ryggmärgen. Man kommer då så småningom till en punkt då man ser bilder efter den brännvidd man har på kameran, det blir automatiskt och jag blir mer intuitiv än tänkande när det gäller att ta bilder. Så funkar det för mig, för andra kan det givetvis fungera helt annorlunda. Men jag skall i alla fall testa att gå tillbaks till hur jag fotade förr ett tag för att se om det kan ge en liten nytändning. En brännvidd i taget och svartvitt får det bli ett tag framöver. 

Bilden i inlägget tog jag här om natten när jag var ute sena rundan med hunden.

2024-02-09 16:08   syntax

Jag håller helt med om det du säger om det svartvita tänket och om brännvidder. Det är viktiga saker att ta till sig.
När det digitala bröt igenom var jag inte längre yrkesfotograf. Jag kunde alltså göra som jag ville - och jag valde det som jag tyckte var roligast. Alltså skaffade jag aldrig någon digitalkamera, utan fortsatte med mina älskade analoga burkar.

På senare år när det blev världens hajp på film, och när kidsen rakade rent på filmhyllorna, främst på färgfilm - prövade jag svartvitt igen efter en paus på 20 år.
Det var jättekul att börja med svartvit komposition och med det svartvita seendet igen. För att inte tala om att soppa sin film i kök och badrum. Precis som före det att jag blev med ateljé och fotograftitel... :-)

Svar från alf109 2024-02-09 16:23

Jo, det är ett annat tänk med att plåta svartvitt. Nu kommer jag att köra med samma digitalkamera ändå, jag har iofs en M6 och objektiv kvar, liksom en Nikon F2 men tycker att film blivit så vansinnigt dyrt och jag som ofta plåtar på kvällar och nätter har en hel del fördelar med att kunna köra på höga iso (asa borde det fortfarande heta anser jag). Men just att tänka svartvitt från början ger en annan ingång till plåtandet tycker jag.
/Affe

ztenlund 2024-02-09 20:26

ISO för film är ju ASA och DIN angivet ihop, men standarden (har kommit nya över tid) för digitalkameror använder bara något som liknar ASA. Det är fel med ASA också, även om jag förstår hur du tänker. Kruxet är förstås att ISO är en standardiseringsorganisation och ASA en annan. Och ASA ligger inte bakom standarden för digitalkameror... Skulle man vara korrekt borde det väl stå exakt vilken standard som används när man håller in ISO-knappen. ;)

2024-02-09 20:16   ztenlund

Numera går det ändå att få en svartvit kamera som är digital och aldrig kommer leverera något annat. Leica M har funnits som det ett antal år och även Leica Q. Lite mer sentida till festen, och ändå om än inte billig så inte fullt så dyr, så har Pentax släppt K-3 III Monochrome. Dock är det där APS-C till skillnad från Leica.

Sedan går det med de spegellösa att "fuska"och få det svartvitt direkt i sökaren som referens, även om man kör råfiler som det kommer att gå att plocka ut färg ur.

Vad gäller zoom så händer det inte helt sällan att även om jag har en zoom på kamerna så tänker jag i brännvidder och helt enkelt ställer objektivet på en viss brännvidd istället för att bara stå på ett ställe och vrida på zoomringen. Sedan kanske det inte blir bra och jag byter till en annan "fast" brännvidd och testar istället. Den lilla skärmen på några av Nikons Z-objektiv har en del tyckt är dum/onödig och Nikon verkar ha slutat släppa objektiv med den. Och jag tycker kanske inte heller att en del av funktionerna är så nödvändiga, men den kan även vissa brännvidden i mm (0,5 mm om tillräckligt kort) och det är inte så dumt på normalzoomar. De har i princip aldrig brännvidder som t ex 40 eller 45 mm (vissa inte ens 28 mm, som jag tycker ser mer "normalt" ut än 24) markerat, så vill man medvetet ha det så får man oftast vrida ungefär rätt, ta en bild och sedan kolla vad kameran registrerade i metadatan.

Svar från alf109 2024-02-09 20:25

Vill nog ha en färgsensor eftersom man använder färgerna vid konverteringen för att kunna få gråskalorna att se ut som man vill, det skiljer ju en hel del även på olika svartvita filmer.

Sedan detta med zoomar så kan man givetvis plåta på fasta lägen med sådana också, men min erfarenhet är att jag aldrig klarat av att göra det i låt säg två månader eller så att brännvidden verkligen satt sig i ryggmärgen.

Hur som helst, jag är ju "uppvuxen" med fasta brännvidder och har väl aldrig gillat zoomar direkt även om de kan vara praktiska i många fall. Men detta är en personlig reflektion och ingen allmängiltig "sanning" givetvis.
/Affe

ztenlund 2024-02-09 20:43

Med svartvit sensor blir det förstås svartvitt på riktigt och det blir till att börja skruva av och på filter om man vill ändra spektrumet som påverkat den färdiga bilden.

Jag har ingen "sanning" i den bemärkelsen. Nu har jag inte räknat efter hur det ser ut just nu, men jag äger nog minst lika många fasta som zoomar. Och de överlappar, främst 105 mm och under. Vill jag att det verkligen ska vara fast sätter jag dit ett fast, men det hindrar inte att jag för en viss bild medvetet väljer en viss brännvidd även om det sitter en zoom på. Min första kamera hade en fast 35:a och den andra hade det kioskvältande omfånget 35-70 mm. Filmkompakter båda två.