OmTag
OmTag. Ett par bilder.
En del bilder bygger mest på olika toner i färg eller svartvitt. Jag fastnar ofta för motiv som i sig själva kanske inte är så märkvärdiga men där till exempel gråskalorna i sig gör bilden intressant för mig.
Sedan finns alla dessa motiv där man kan se saker om man är generös med fantasin. Bilden på stenen är en sådan. Jag har gått förbi den oändligt antal gånger och tycker alltid att stenen, på natten, påminner om ett ledset ansikte. Jag har flera bilder av stenen men ingen tidigare som jag är riktigt nöjd med. Den här gången tyckte jag att de tillfälliga skyltarna gjorde motivet intressantare.
Att fotografera handlar till stor del om att se sig omkring, ordentligt och vara öppen för det vi ser och som jag ser det: att undvika tänkande till förmån för kännande så långt som möjligt.
Detta gäller för all fotografi för mig, det är ganska ofta jag upplever ”genomtänkta” bilder som stela och ointressanta. Det finns flera väldigt upplyfta fotografer som i sin perfektion och linjepusslande är totalt ointressanta för mig, vi tycker olika helt enkelt. Men det är därför jag personligen är lite motvalls när det gäller sådant som att sätta regler och mäta bilder med passare och linjal.
Det finns ett ytterst fåtal fotografer i historien som lyckats kombinera ”det geometriskt perfekta” med det spontana, Cartier-Bresson är en av mycket få. Men han var ett unikum som hade ett sjätte sinne för geometri som gjorde att han fångade sina bilder helt spontant. Om jag själv försöker mig på en liknande komposition där allt stämmer geometriskt så förloras spontaniteten och bilden blir sökt. Så jag tror att det kokar ned till att ta bilder som känns rätt även om vi inte vet varför, alltså att fotografera på känsla och inte på tänkande.
med det sagt - jag gillar verkligen den övre bilden. det som av många anses fult gör sig ofta väldigt bra på bild.
/Affe
Med det sagt ska jag iallafall säga att dina bilder är en klass för sig som jag alltid tar mig tid uppskatta och ser fram emot nya inlägg.
/Sven
/Affe