OmTag

OmTag. Framtidstro.

Ett av husen i Tantoområdet som är blåmärkt av Stadsmuseet: ”Blått är den högsta klassen och omfattar miljöer som bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden”.

Husen byggdes ungefär under miljonprogrammets tid 1965-75 och samma tänkande låg säkert bakom. Till skillnad från hur många ser på dessa områden idag symboliserade de framtidstro på sin tid.

Det som är lätt att glömma bort är att dessa för tiden mycket moderna hus med hög standard ersatte trångboddhet i ofta nedgångna hus med dålig standard, ofta toalett på gården osv. Man byggde till stor del bort ”fattigsverige”.

Jag har vänner som är uppvuxna här på Södermalm och jag kommer ihåg ett samtal när jag och en av dem promenerade i ett av de fina pittoreska områdena med gamla trähus och jag ondgjorde mig över rivningen av det gamla och de på 60-talet uppförda husen runt omkring.

Han berättade att alla då tyckte att det var bra att ”de gamla rucklen” revs och att man byggde nya moderna fina lägenheter.

Vi missar lätt historien när vi står i dagen små välskötta reservat. Ett exempel, Titzens fåfänga, ett litet trähus, som står högst upp mot Skinnarviksberget beboddes 1906 av 13 personer.

Miljonprogrammet var då symbolen för när vi byggde oss bort från fattigsverige. Nu förknippas områdena ofta med segregation och problem.

Det är för övrigt hög tid för att samhället (alltså vi alla) åter tar ansvar för att alla skall ha möjlighet till ett bra boende anser jag.

Bilden tog jag på en promenad med hunden idag.

2025-04-03 11:31   Måns H

Jag tyckte då och tycker nu att man i första hand ska ta hand om de hus som finns. Visst finns ohjälpliga fall, men förfallet var delvis orkestrerat av staten som påbjöd underhålls- och moderniseringsförbud för att skynda på förfallet och sänka fastighetsvärdena.

Sen var jag med om att rita slum i Hallunda/Norsborg. Bytte jobb för att slippa och hamnade sen på Gotland och var med om Visbys resa fån rivningsobjekt till världsarv.

Tycker precis som du att samhället åter ska axla ansvaret för att alla ska kunna ha ett bra boende.

Svar från alf109 2025-04-03 19:07

Tack ska du ha Måns.
/Affe
PS. Jag tycker att miljonprogrammet generellt fått en klang där man bortser för realiteterna som gällde då. Sedan att det fanns och finns en hel del områden som inte blev så lyckade är lite en egen fråga tycker jag. Problemet vi har idag är väl egentligen det motsatta, ombildningarna och skrotandet av allmännyttan har gjort det näst intill omöjligt för "vanligt folk" att skaffa sig en bostad som de har råd med på platser där deras jobb finns. Jag bor ju själv på Södermalm och här finns snart inga hyreslägenheter kvar och de få som finns "lyxrenoveras" med kraftiga hyreshöjningar som följd. Det ena driver dessutom det andra, om någon betalar 4 miljoner och räntor på de lånen för sin etta så kommer de givetvis motsätta sig att någon annan kan bo i en likvärdig hyreslägenhet i samma område för en betydligt lägre månadskostnad osv. Dessutom har man målat in sig i ett hörn, det skulle vara politiskt självmord att försöka göra en insats som skulle sänka värdet på de lägenheter som redan är belånade till taknocken.....
/Affe

Måns H 2025-04-03 22:09

Visst har det spårat ur! Det sociala bostadssystemet blev för dyrt för staten och urholkades bit för bit. (I o f s hade det väl också missbrukats av både privatpersoner som använde det för att göra bostadskarriär och kommuner och byggare som mjölkade det.) Bostadsdepartementet avvecklades. Sen fick Jörgen Andersson (s) uppdrag att avveckla bostadspolitiken och gjorde det.

Nu bor en stor del av befolkningen i högt belånade bostadsrätter. Några med pengar bor tämligen tryggt, men inte dom som är högbelånade och förståss inte dom som inte bor drägligt eller inte alls. Hur återuppbygga ett system med goda bostäder åt alla till rimliga kostnader? Jag har inget förslag.