OmTag
OmTag. Att vara där.
Vi var ute som vanligt i gryningen hunden och jag. Klockan var strax före fyra. Bilden tog jag för 4 år sedan, men den skulle lika gärna kunna varit tagen nu. Dimma i gryningen är alltid tacksamt och speciellt i svartvitt blir det bra tycker jag.
När det gäller mina bilder så slår det mig hur mycket tidpunkt och väder spelar in på vad som blir ”bra”. En bild med samma utsnitt i dagsljus och utan dimma skulle knappast vara särskilt ”speciell”.
Men kanske är det detta som gör skillnaden, jag var ju faktiskt där med kameran vilket ingen annan var. Jag kan känna igen det i bilder jag tycker om även från fotografiska storheter, den främsta egenskapen kanske inte är utsnitt osv. utan det enkla faktum att de faktiskt var där och tog sin bild till skillnad från alla andra?
/Affe
Tiden, ja den är precis som du skriver otroligt viktig, min favorittid är gryningen, precis stunden innan solen går upp, då är allt perfekt, inga människor, inga ljud, konstljus lyser upp och ger liv till bilderna.
Varför håller jag då på med att ladda upp färgbilder här i bloggen, det kan man naturligtvis fundera på, men det är antagligen ett försök att anpassa till den nya världen.
Jag kör också en hel del färg, fast mest svartvitt i bloggen. Färg är svårt tycker jag.
/Affe