OmTag
OmTag. Mellanformat.
Jag har ägnat en del av de senaste nätterna till att skanna in lite mellanformatsnegativ och dia i färg. Jag fick ju hem min nya skanner här om dagen efter det att den gamla stämplat ut.
Det som slår mig när jag tittar på de skannade färgbilderna i mellanformat är, i positiv bemärkelse, hur följsamt mjuka jag upplever dem. Det finns ett lugn, eller hur jag skall uttrycka det, i tonövergångarna som jag inte får från mindre format.
Den gamla sanningen gäller ännu tycker jag, vill du upp i teknisk bildkvalitet handlar det mycket om att gå upp i format på negativen/sensorn. I och med det större formatet behöver varken objektiv eller film/sensor pressas.
Givetvis spelar det analoga också en viss roll, en finkornig emulsion beter sig annorlunda än en sensor, men jag tror att formatet är det avgörande. Jag kan konvertera mina digitalbilder så att jag har mycket svårt att skilja dem från mina analoga bilder fotograferade i samma format om jag ens lyckas göra det.
Hur som helst, större format lönar sig alltid om man eftersträvar den större följsamhet som det ger.
Den övre bilden är plåtad med original Fuji Velvia 50 asa och den nedre med Kodak Portra 160 NC. Bägge bilderna är tagna med Hasselblad 503 cx och Hasselblad CF 80/2;8.
/Affe
Allt annat lika tycker jag att det finns en skillnad i följsamhet i färg och gråskalor, samma med det svartvita när man går upp i format.
/Affe
/Affe
/per-erik
/Affe
Hälsar
Eva
/Affe
Tack ska du ha Wolfgang.
/Affe