OmTag
OmTag. Är teknisk kunskap viktig eller irrelevant?
Det kan vara svårt att vara objektiv till sina egna bilder. Varför vi gillar dem kan bero på så många andra saker än de som ses av en betraktare utan bakgrundsinformation eller någon som inte delar samma erfarenheter av använd utrustning till exempel.
Den här bilden är en sådan som har ett speciellt värde för mig både för att jag kommer ihåg natten och stämningen när den togs och för att jag vet vilket pyssel det är att ställa in storformatskameran i natten när man knappt ser motivet på mattskivan, hur viktigt det är med exponering och framkallning osv. kort sagt kräver en sådan här bild tagen med de prylarna den togs en hel del jobb och kunskap för att få till.
Någon utan samma erfarenheter ser bilden som en bild vilken som helst av naturliga skäl och kanske rycker på axlarna där vi som plåtat en del storformat vet hur extrema exponeringstider ställer till det, krånglet att ställa in kameran när ljuset tryter osv. kanske tycker att det är en häftig bild.
Det finns dem som är tekniknördar där tekniken i sig blir det viktiga, jag tillhör inte dem. Men det finns också dem som är direkt teknikfientliga och nästan verkar bli förbannade om någon tar upp något tekniskt.
För att ta en sådan här bild som exempel kommer man inte undan att fördjupa sig en del i tekniken. Eller om jag vill kunna få mina bilder att se ut som jag vill ha dem oavsett i datorn eller i mörkrummet kommer man inte ifrån att man måste lära sig en del teknik.
En del kanske lär sig namnen på de olika momenten och teknikerna som används, andra kanske använder dem utan att sätta namn på dem. Men ganska få har någonsin kunnat prestera något fotografiskt utan att lära sig en viss mängd teknik.
Så till det tekniska om denna bild: Fotograferad med Wista 45SP en 4 * 5 tums storformatskamera, objektivet var ett Rodenstock Apo Sironar-n 150/5,6, filmen Kodak TMAX 100, ljusmätaren en Quantum Calcu-Light XP är viktig då den är en av få mätare som mäter tillräckligt svagt ljus för att fungera på nätterna, stativet har jag för mig var ett Berlebach report (ett tungt trästativ) med ett Manfrotto 410 växelhuvud. Växelhuvuden är de exaktaste och stabilaste jag kommit i kontakt med, men ganska långsamma att jobba med. Exponeringstiden på f/22 blev ca 20 minuter. Framkallade gjorde jag i rodinal 1+100 i ca 15 minuter med sparsam agitering för att få ned kontrasten i negativet.
Detta med teknik må vara trist, men ibland är det direkt nödvändigt att grotta ned sig i för att kunna ta de bilder man vill ta.
Vaddå slutare? Fotografen bara tog av objektivlocket och gick sedan vara runt och lättade upp skuggorna. Vaddå efterbehandling? Den hade han ju redan gjort vid exponeringen. Rätt cool var det och en verklig upplevelse.
Väldigt fint djup i denna bilden och upplösningen/detaljeringen verkar otrolig som den ju faktiskt blir med dessa förutsättningar. Kul att du delade med dig!
Storformat är speciellt, men jag har blivit för lat så det blir sällan som kameran används. ;)
/Affe
/Affe
Jag tror också att många av de som är "motståndare" till teknik ofta kan en massa själva som handlar om teknik utan att de tänker på det. Exempel som att man lärt sig hur kamerans automatik exponerar och anpassar mer eller mindre omedvetet för motivet där det inte funkar som kameran mäter, motiv med ljus himmel, jag sänker kameran och låser exponeringen innan jag komponerar och tar bilden till exempel och en massa liknande.
/Affe
Jag menar då inte intresset för nya kamerahus och objektiv som alltid verkar ha sin publik, utan mer själva handhavandetekniken och de högre krav som ställdes på denna tidigare än idag då mycket av fotografernas kunskap redan ligger i kamerornas algoritmer.
Idag tycker jag väl fotografernas kunskaper mer kommer till uttryck i efterbehandlingen och i förmågan att med hjälp av exv. dagens fantastiska RAW-konverterare (även om även dessa har en hel del smart AI och automation) skapa de uttryck man vill uppnå. Det är ju de insatserna som går betydligt längre oftast än de kamerornas inbyggda algoritmer kan åstadkomma.
Men oavsett vad man nu gör så krävs det ju normalt kunskaper utöver vad gröna P-läget kan erbjuda i en systemkamera även om man nu kanske inte vill låtsas om eller prata om det. Många av oss har ju dessutom ofta glömt att vi sedan länge vant oss vid Auto White Balance, Auto ISO, Auto ISO Minimum Shutter Speed, Dynamic Range Optimizing, Face Detection, Eye Focus, och andra smarta komplement till Auto Focus.
Ändå hävdar vi själva och bara vi själva fortfarande att det är vi och bara vi som skapar bilderna. Att AI nu kan skapa bilder helt utan en kamera är kanske inte så konstigt för på många sätt så är ju den utvecklingen bara en logisk förlängning av det utveckling som skett sedan länge i våra kameror och konverterare. Det blir faktiskt svårare och svårare att ära en fotograf idag för en bild som skapats med en modern systemkamera - en bild av vem? Med analogt foto var det betydligt enklare.
/Affe