OmTag

OmTag. Fotografera som terapi?

Västerbron med ett sovande Kungsholmen i bakgrunden.

En bild till på Västerbron från samma natt.

Pålsundskanalen fotograferad från Långholmsbron.

Många ensamma nätter med kameran har det blivit genom åren. Nå ja, inte riktigt ensam, jag har haft mina hundar med mig.

Mitt långsamma fotograferande, alltså det analoga i större format än småbild, på nätterna startade på allvar som en konsekvens av att jag ”gick in i väggen” för ungefär 25 år sedan.

Under en lång period orkade jag inte med speciellt mycket socialt liv, tidigare var jag en ganska högpresterande person som var i farten för det mesta, men utbrändheten satte punkt för det livet.  Att gå ut med kameran och hundarna på natten blev en form av meditation samtidigt som det gav en mening åt tillvaron.

Något kanske inte alla tänker på är hur den som råkar ut för den här typen av psykisk ohälsa drabbas på flera plan? Inte bara mår man dåligt i form av oro och ångest utan kanske värre är hur det slår mot det sociala livet och därmed hela ens tillvaro.

Det är deprimerande i sig att förlora kontakten med det tidigare livet, arbetet och de flesta aktiviteter och människor som fyllde det, att från att vara högpresterande få vänja sig med att endast orka kanske en liten syssla om dagen.

Ofta utvecklar man som mig en form av allergi mot stress, man klarar det inte helt enkelt utan all energi rinner av så fort man utsätts för stress. Med stress menar jag då inte bara sådant som de flesta upplever som stressande utan det kan vara vilket litet måste som helst.

Jag kommer ihåg i början, det var på den tiden då man fick gå till banken och posten för att lösa sina ärenden, hur jag fick ta banken ena dagen och posten nästa för att jag inte orkade göra bägge ärendena samma dag. Hur jag ibland blev tvungen att lämna kön på affären och gå hem då jag inte orkade med stressen att vänta osv.

Detta var länge sedan, så de problemen har jag inte längre. Men jag har fortfarande svårt att hitta energin och därmed glädjen i att göra saker som ligger utanför vardagen så att säga. Nätterna med kameran och minna hundar blev mitt andningshål och ett sätt att ta mig vidare.

Jag gick och går ofta runt och fotograferar även på dagarna, men jag gör det alltid utan annat sällskap än med mina hundar. Detta att fotografera i grupp har aldrig fungerat för mig, inte heller innan jag blev utbränd.

De här bilderna tog jag en natt vintern 2011-2012 när vi tog en sväng runt Långholmen min hund och jag. 

2025-08-16 19:29   pisces

jag gick också in i den där jävla pissväggen för runt 15 år sen. det är ett aber, så är det. fixar inte heller nån som helst sorts stress numer, vilket är jäkligt störigt. men man lär sig att leva på ett annat sätt, så på ett sätt kan jag tycka att jag vunnit på det ändå. det finns bra saker att lära sig av allt, även om man under tiden önskade att det vore annorlunda.

jag tycker mycket om den översta bilden med skuggan efter bron.

Svar från alf109 2025-08-16 20:16

Jo man tvingas stanna upp i livet vilket ger mer eftertanke förstås.
/Affe

2025-08-16 22:01   mombasa

Två väldigt fina bilder på Västerbron, en bro som väcker associationer antagligen hos fler än mig. Som en av noderna i bilden av Stockholm allt sedan den byggdes, ett under av ingenjörskonst. Som ett suicidalt memento. Som första strofen i Eldkvarns "Holberg Hotel". Jag får för mig att de flesta stockholmare har nån slags relation till Västerbron utöver funktionen som trafikled.
Sen kan jag inte se en bild på Västerbron utan att associera till AB Terrafilms vinjett, den älskare av svartvit svensk film från fyrtio och femtiotal jag är, med nämnda bro och namnet Terrafilm som liksom viker upp sig och samtidigt speglar sig i något som ser ut som en stilla simbassäng men ska föreställa Riddarfjärden, Ett punctum kanske.
/Gunnar S

Svar från alf109 2025-08-16 22:42

Västerbron är speciell och de måste varit ganska förutseende när den byggdes med tanke på hur trafiksituationen såg ut då jämfört med nu.
/Affe

2025-08-17 00:34   Måns H

För en del fungerar naturen som en läkande kraft. I brist på natur nån grön oas. Som du berättar det så verkar hunden och kameran och det relativa lugnet på natten vara en hjälp.

Prata av sig kan också vara en hjälp. Kanske t o m att kommunicera via en blogg? Hoppas det.

Gillar särskilt andra bilden!

Borgarrådet Yngve Larsson såg till att göra nåt åt stadens trafikproblem. Västerbron, Slussen och Södertunneln kom till under några få år.

Oerhört imponerande! (Efter kriget spårade mycket ut med den s k saneringen av Klara och Norrmalm. Delvis Larssons fel men han ville inte gå så hårt fram som det blev.)

Svar från alf109 2025-08-17 01:31

Tack ska du ha Måns.
Det är ett helt annat läge idag än vad det var då, men jag tycker att det kan vara viktigt att berätta om den här typen av erfarenheter. Ganska många har hamnat i liknande situationer men få berättar nog om det.
/Affe

2025-08-17 12:24   Johan Pihl

Fina nattbilder, och fint skrivit, Alf!
Skanningen funkar bra, det ser perfekt ut vad gäller svärta och gråskala. Kul att du nu tar med ännu mer av den svarta kanten, så att man nästan kan läsa vilken film du använt :)

Svar från alf109 2025-08-17 17:04

Tack ska du ha Johan. Jo det funkar bra att skanna negativ svartvitt. Enda gången som jag upplevt att det kan bli problem är om man har väldigt kontrastrika dia, men inte större problem än att det går att komma runt med till exempel multiskanning.

Det lustiga om man skannar mellan eller storformat så har en epson v750 eller v850 samma eller högre upplösning som de dyraste Imacon/Hasselbladskannrarna. Epsonen har en riktig upplösning på ca 3200 dpi samma som Imacon/Hasselblad har för 6 * 6 cm film och med Epsonen har jag samma upplösning alltså 3200 dpi när jag skannar 4 * 5 tum där Imacon/Hasselblads upplösning sjunker till 2040 dpi. Och där inte dynamiken sätter begränsningar vilket den som sagt sällan gör så får jag alltså ut lika mycket eller mer information ur negativen om de är mellanformat eller uppåt.

Många som skriver om skannrar i olika trådar här på fotosidan verkar inte känna till denna sanning, om du skannar småbild är Imacon/Hasselblad överlägsna en flatbädd som Epson, men inte om du skannar större format.
/Affe

Johan Pihl 2025-08-17 17:42

Tack för infon, Alf. Det kände jag inte till. Men jag har hört mycket gott om Epsons flatbäddsskaners och även sett bra resultatfrån dem, vad gäller negativskanning.