OmTag

OmTag. Jag gillar hösten.

Jag gillar hösten, allt lugnar ned sig och nätterna blir åter nätter. Kanske ingen nyhet för de som följt mitt fotograferande, det utspelar sig till stor del i mörker som de flesta säkert lagt märke till.

Att fotografera i dagsljus är en annan sak, jag har svårt att få till stämning i dagsljusbilder. Det beror säkert på hur man är lagd, jag har alltid varit nattmänniska och gillar lugnet och tystnaden som ger mig möjlighet att tänka färdigt mina tankar.

Lever man som mig ensam med hund och ett ytterst sparsamt socialt liv finns mycket tid till att tänka, på gott och ont.

När världen ser ut som den gör nu kan det bli lite dålig balans mellan det negativa och det positiva. Jag avundas de som klarar av att ”tänka positivt” samtidigt som jag kan tycka att de kan bli lite väl naiva ibland.

Men man måste givetvis se någon möjlighet till förändring, om inte annat måste man göra sin röst hörd för rättvisa och mot förtryck, mördande och orättvisor även om man vet att det har liten effekt.

Det kommer en dag då det som händer nu också är historia och då är det viktigt att kunna se människor i ögonen och ärligt säga att jag gjorde åtminstone min röst hörd efter bästa förmåga oavsett om det gällde  krig, folkmord eller miljöförstöring. Det är ödesfrågor som under lång tid kommer att bestämma våra efterkommandes framtid, om vi vill att de skall ha någon.

Jo jag vet att en del tycker att detta är ”politiskt”, men jag anser inte att den typen av frågor är speciellt politiska. Miljö, klimat, krig och förtryck borde inte handla om åsikter, det är frågor som alla människor borde kunna enas runt, åtminstone om vi vill kalla oss människor.