OmTag

OmTag. Kanske min bästa bild.

Mamma var lika gammal i bilden som jag är nu. Det var 2002 och hon hade precis flyttat in på det särskilda boendet. Mamma drabbades tidigt av en demenssjukdom och efter att pappa tagit hand om henne i hemmet i flera år var det nu dags att flytta.

Hon förstod givetvis att detta skulle bli den sista anhalten på en resa som blev alldeles för kort.

När det gäller bilden så tycker jag att den fångar situationen väldigt väl. Bakom henne finns öppna dörrar, det var där livet utspelade sig, framåt finns inte mycket kvar.

I början på det särskilda boendet var hon fortfarande med oss men ganska snart försvann hon mer och mer in i sjukdomens dimma. Många gånger när jag var där och besökte henne undrade jag: ”Mamma, finns du där inne någonstans?”

2025-09-24 17:02   mombasa

En utomordentligt fin bild och jag tolkar den utan att behöva någon ledsagande text. De öppna dörrarna bakom din mamma, hennes placering i bildytans högra del på väg ut 0ch det avvägda ljuset, institution säger allt. Och bilden väcker tankar till min egen mamma som dement och faktiskt anorektisk låg i sin säng och ville dö. Jag har inga bilder och hade jag skulle jag inte publicera någon helt enkelt för att jag inte fått till en bild av din klass. Bilder av den här typen behöver en allmängiltighet, en konnotation för att hålla för publicering. Och det har din bild.
/Gunnar S

Svar från alf109 2025-09-24 17:05

Tack ska du ha Gunnar.
/Affe

2025-09-24 19:38   Turbo56

En fantastiskt fin och känslosam bild, det är svårt när föräldrar försvinner bort i demesdimmor, man vet att de finns därinne någonstans, men det går inte riktigt att få kontakt som man önskar.
Båda mina föräldrar har gått bort inom tre år, lyckligtvis hann ingen av dem bli dement.
En fin bild.

Svar från alf109 2025-09-24 19:48

Tack ska du ha Stefan.
/Affe

2025-09-25 20:17   per-erik åström

Jag har sagt det förut; Det är en av de bästa bilder du gjort. Och förutom att den minner mig om min egen mammas öde så är det också en bild som väcker frågor av både existentiell och politisk natur. Är det så här det ska sluta? Finns det andra lösningar för ett värdigt slut? Om man skulle ställa frågan till med den här jävla skattesänkar-regeringen skulle dom bara le förbindligt och svamla typ ”alla har ju fritt vårdval… det gäller även i livets slutskede…”. Din bild fyller med både värme och en rejäl dos ilska över sakernas tillstånd.
/per-erik

Svar från alf109 2025-09-25 22:22

Tack ska du ha Per-Erik.
Marknadsliberalismens frihetsbegrepp betyder i klartext att de bättre bemedlade skall ges frihet att välja bort.
/Affe